När amatörpsykologi leder till fällande domar Några rader i en artikel på Dagens Juridik får mig att gå i taket. Det handlar om en man som efter nio år blivit frikänd för den våldtäkt mot barn, en 14-årig flicka, som han dömts och hamnat i fängelse för. Enligt Högsta domstolen (HD) hade han dömts helt utan teknisk bevisning och direkta vittnesuppgifter. Utan domen byggde på ”flickans egna uppgifter”. Dessa uppgifter han nu visat sig ha varit lögner.
När inte ens erfarna brottmålsadvokater kan förutse… I fredags framförde jag i min krönika att jag inte skulle känna mig trygg med att det skulle ordna sig, om jag blev misstänkt och gripen för ett grovt brott som jag var oskyldig till. Många har instämt men en del har via mejl till mig ifrågasatt vad jag skrev och tyckt att jag ”var lite bitter” eller ”gränsade till rättshaverist”. Så låt mig förklara närmare varför jag anser att det som ska vara förutsebart i en rättsstat – tyvärr inte alltid är det i Sverige.
En domare och en åklagare som borde avskedas En domare och en åklagare missade att det inte fanns laglig grund för att hålla en man frihetsberövad. Rent lagligt var frågan glasklar men genom förbiseende och slarv satt mannen frihetsberövad i över en vecka. Högsta domstolen har nu slagit fast att det var ett allvarligt tjänstefel och dömt domaren och åklagaren till bötesstraff. Men borde de inte även avskedas?