RAGGARMORDET AVSNITT 2 Raggarmordet 2 – Röster ur det förflutna Spår får kontakt med raggarna från 1979. En titt i arkiven ger oss en gammal förundersökning som någon sparat trots alla bestämmelser om att den bör förstöras. Dessutom 60 kassettband från polisen. Går det fortfarande att höra hur förhören gick till? En resa till Helsingborg blir till en road trip i en Hells Angels-bil och slutar med att vänner som delade cell återses för första gången på 30 år.
Oskyldigt dömda? Den nya podserie som Spår nu är inne på, Raggarmordet, för oss tillbaka till 1980-talet. Jan Guillou lyckades i en serie TV-program i SVT visa att Keith Cederholm blivit oskyldigt dömd för bland annat mord och mordbrand. Det var då något sensationellt att ett justitiemord begåtts i Sverige. Vi levde i den naiva tron att något sådant inte kunde vara möjligt i vårt land. Hur vanligt är det då att oskyldiga döms i svenska domstolar?
RAGGARMORDET AVSNITT 1 Raggarmordet 1 – Vända upp himmel och jord Sommaren 1984 frikändes raggaren Keith Cederholm från mord och mordbrand. Jan Guillou hade 1983 granskat fallet i tre program i SVT, och fullkomligt krossat den så kallade bevisningen. Cederholm fick resning i Högsta domstolen och frikändes 1984. Men andra i samma raggargäng fick inte resning. Var även dessa oskyldiga? I en ny serie poddar fortsätter Spår granskningen där Guillou körde fast.
Glömda mord och andra försvunna brott Mördare, spioner, tjuvar, smugglare och mordbrännare finns det gott om i Stockholms många gånger mörka historia. Några av dem blev rikskändisar, andra blänkte till i någon notis för att sedan för alltid försvinna ur det allmänna medvetandet. Para§rafs medarbetare Petter Inedahl har kommit ut med en ny bok. Den här gången om glömda mord och andra försvunna brott.
Jag hade fel – det var ännu värre Beslut från olika myndigheter som inte klargör på vilka grunder beslutet har fattats, är ett otyg. Ricard Nilsson redogjorde för ett sånt fall i sin krönika i måndags. Tyvärr var det inte en engångsföreteelse. Ett beslut som inte motiveras klart och tydligt, är i princip omöjligt att överklaga. Det ger utrymme för godtycklighet och är därmed inte värdigt en rättsstat. Och detta godtycke präglar svensk kriminalvård ända upp till Justitiedepartementet och regeringen.
Det handlar om rättssäkerhet Hur använder polisen informatörer och infiltratörer? Och hur påverkar det rättssäkerheten? Det är vad det ska handla om när Internationella Juristkommissionen anordnar ett panelsamtal nu på måndag.
Polisens djupa kris blir inte mindre av att försöka snygga till utvärderingar Polisens kris märks framförallt i att fler poliser än någonsin säger upp sig. Just nu är det närmare tre stycken varje dag, enligt polisförbundet. Det betyder att uppemot tusen poliser kommer att ha sagt upp sig det närmaste året. Att det avslöjats att polisledningen under en månads tid har fått möjlighet att justera, korrigera, snygga till och tillrättalägga Statskontorets första utvärdering av polisens omorganisation, gör bara det hela än värre.
När amatörpsykologi leder till fällande domar Några rader i en artikel på Dagens Juridik får mig att gå i taket. Det handlar om en man som efter nio år blivit frikänd för den våldtäkt mot barn, en 14-årig flicka, som han dömts och hamnat i fängelse för. Enligt Högsta domstolen (HD) hade han dömts helt utan teknisk bevisning och direkta vittnesuppgifter. Utan domen byggde på ”flickans egna uppgifter”. Dessa uppgifter han nu visat sig ha varit lögner.
Synnerligen extra mycket grovt dråp Det är inte ofta landets riksdagsledamöter och jag är inne på samma linje när det gäller kriminalpolitiken. Men nu har det hänt. I december 2015 publicerade vi en krönika här på Para§raf där jag raljerande föreslog att något riksdagsparti, vilket som helst, skulle kunna dra till med ännu fler lagförslag, om extra synnerligen väldigt mycket grova brott, för att få fler väljare. Och nu har man tydligen lyssnat på min idé.
När inte ens erfarna brottmålsadvokater kan förutse… I fredags framförde jag i min krönika att jag inte skulle känna mig trygg med att det skulle ordna sig, om jag blev misstänkt och gripen för ett grovt brott som jag var oskyldig till. Många har instämt men en del har via mejl till mig ifrågasatt vad jag skrev och tyckt att jag ”var lite bitter” eller ”gränsade till rättshaverist”. Så låt mig förklara närmare varför jag anser att det som ska vara förutsebart i en rättsstat – tyvärr inte alltid är det i Sverige.
Frågan som ställde mig Hon gick på någon folkhögskola, kommer inte ihåg vilken, och ville intervjua mig om rättssäkerheten i Sverige. Sådana samtal får jag då och då men den här gången blev det inte som det brukade bli, för hon som ringde hade både skarpare och mer genomtänkta frågor än vad som brukar vara fallet. Och till slut kom den där frågan som ställde mig.
Enligt polis och åklagare utgjorde förhör med medium väsentligt bevisning i mordrättegång Vi har i en tidigare artikel återgett vad vi grävt fram om ett mordfall i Gnesta, i Södermanland. Vi ifrågasatte polisens utredning utifrån att det fanns en annan möjlig gärningsman än den som dömdes för mordet. I utredningen mot den dömde återfinns bland annat ett förhör med ett medium som påstår sig ha kontakt med det avlidna mordoffret.
Åklagarnas plan lyckades Förra fredagen skulle beslut komma från Svea hovrätt avseende fortsatt häktning eller inte av Julian Assange. Men det blev framflyttat en vecka med kort varsel till idag. Naturligtvis hade det att göra med den pinsamma presskonferensen i förra veckan från åklagarnas sida. Idag kom beslutet som innebar fortsatt häktning.
Nu vet vi att Assange kunde ha utlämnats till USA Efter förra veckans presskonferens och Uppdrag gransknings grävande vet vi nu mer om Assangecirkusen. Vi vet att FBI, och rimligen även CIA, fortfarande är ute efter Assange. Och vi vet att Julian Assanges oro för att bli utlämnad från Sverige till USA var fullt befogad, för om man från amerikanarnas sida begärde honom utlämnad för något annat brott än spioneri så skulle han bli utlämnad. Det framgick med all tydlighet i senaste Uppdrag granskning.
Pinsam presskonferens om fallet Assange Idag har åklagarmyndigheten hållit presskonferens om fallet Assange. År ut och år in har olika medier försökt komma åt att intervjua överåklagare Marianne Ny, men nekats. På dagens presskonferens påstod Marianne Ny att det var en ren tillfällighet att presskonferensen hölls just idag, några timmar innan Uppdrag granskning ska sända ett program om fallet.
