Hur många fler barn har utsatts för psykisk tortyr? Under kort tid har två fall kommit upp i ljuset där barn under dagar, veckor och till och med månader utsatts för pressande förhör tills de till slut har kommit med något som kunnat tolkas som erkännanden av mord. Det har varit barnens enda möjlighet att komma undan från vad som kan beskrivas som psykisk utdragen tortyr. Hur många fler barn har varit utsatta för samma sak?
Knivhögg en polis till döds och blev själv dödad En tidigare medarbetare på Para§raf och i andra svenska medier, Pierre D Larancuent, har enligt spanska medier knivhuggit en polis till döds och i samband därmed blivit nedskjuten av en polis. Pierre D Larancuent lämnade Para§raf för några år sedan.
Förbjud allt vi stör oss på En majoritet av svenska folket vill tydligen förbjuda tiggeri. Moderaterna har hakat på och vill ha igenom en sådan lag. Och en majoritet vill alltså ha det så. Det om något är väl demokrati? Så vad har vi mer som borde förbjudas? Själv har jag problem med att gå på tätbefolkade platser när det regnar. Hur många är med på att vi förbjuder paraplyer?
Justitieminister Morgan Johansson har tagit ledningen Så är det då igång med de hårdare tagens politik inför det kommande riksdagsvalet. Vi kan förvänta oss förslag på hårdare straff för de flesta brott och av bara farten diverse idéer som tär på rättssäkerheten och medborgarnas integritet. Just nu har socialdemokraterna genom Morgan Johansson tagit ledningen med idéer som för tankarna till militärdiktaturer.
Vad hade högre prioritet än sexmordet på en ung kvinna? Leif GW Persson gjorde en utmärkt genomgång i måndags i TV4 av morden på 31-åriga Pernilla och 10-åriga Engla. GW:s poäng var att det vidriga sexmordet på Engla hade kunnat undvikas om polisen gjort sitt jobb. Då hade den man som mördade båda två suttit inlåst och Engla hade varit i livet. Men varför prioriterade då inte den här polisenheten mordutredningen avseende Pernilla? Vad var viktigare än det?
De vill lämna kriminella gäng men… I Uppdrag Granskning i veckan konstaterade man att den så kallade avhopparverksamheten i Göteborg inte hade lyckats med en enda person. Det handlar om unga killar och män som fått nog, som vill komma bort från det kriminella livet. Men varför blir det då inte så? Fungerar avhopparverksamheten på samma sätt som i Stockholm så finns det en förklaring till det.
Det blev lite fel om Knutby Leif GW Leif GW Persson utgör en unik röst och har spridit kriminologisk kunskap till svenska folket som ingen annan. Kort sagt, jag gillar honom högt och rent. Men när han i måndags i TV4 gav sig på Knutbyfallet blev det en del fel. Om det berodde på att GW var dåligt påläst eller om produktionsbolagets researcher inte hade gjort sitt jobb, ska vara osagt.
Anders Borgs magplask i backspegeln Vad hände egentligen på den där festen? Och vad var det för slags fest? Var den stora medieuppmärksamheten befogad? Och avgick Borg frivilligt från en del oerhört välbetalda styrelseuppdrag? Det är först nu som många av frågorna kan besvaras.
Det måste gå att få upprättelse när det blivit väldigt fel Varje år döms cirka 10 000 personer till fängelsestraff i Sverige. Möjligen får en eller två av dessa efter en tid resning i Högsta domstolen och får därmed sitt fall prövat på nytt. Varje gång det sker har en eller flera journalister granskat fallet och fått fram nya omständigheter. Ska rättssäkerheten bygga på enskilda journalisters arbete? Eller behövs det som Kaj Linna skrev om här på Para§raf i onsdags, ett resningsinstitut?
Fint folk och vi andra Så har då fernissan krackelerat på ännu en framträdande politiker. Och som den sprack. Anders Borg, en gång hyllad och rent beundrad som finansminister, har supit till och blottat sig som en fotbollshuligan eller sverigedemokratisk riksdagsman av värsta sorten. Vad han gjort skulle vi andra bli åtalade och sannolikt dömda för. Brottsrubriceringen skulle vara sexuellt ofredande och olaga hot. Men tillåt mig tvivla på att Anders Borg ens bli åtalad.
Väntade de på att kvinnor med skyddade personuppgifter skulle bli mördade? Redan i juni 2015 började olika personer veta vad som skulle hända. Internrevisionen på Transportstyrelsen försökte stoppa det. Och så småningom Säpo. Under hösten 2015 fick tjänstemän på några departement veta att personer med skyddade uppgifter skulle kunna röjas. Vintern 2016 visste några statsråd vad som hade hänt och enligt vad som påstås var det i januari 2017 som statsministern fick veta det. Men alla höll tyst och mörkade. Vad väntade ni på?
Låt oss se regeringens haveri som en rättegång Det är redan lite av en medierättegång – på gott och ont. Så låt oss fortsätta med vad vi kan få fram om vi tittar närmare på de olika vittnesmålen i form av vad en del ministrar framfört och Säpo-förhören av anställda på Transportstyrelsen. Och därmed försöka komma fram till vilka som rimligen bör avsättas och vilka som inte bör sparkas.
Idyller eller no go-zoner? I två artiklar har Nina Silventoinen och jag tittat närmare på antalet anmälda brott i olika stadsdelar inom Stockholms kommun. Vi har konstaterat att det är väldigt många fler brott, tusentals fler, som anmäls varje år på Norrmalm och Södermalm än det är i Tensta och Rinkeby. En del har ifrågasatt våra artiklar för att de inte för sitt liv vill att det ska vara så. Medan andra på mer saklig grund har ifrågasatt våra slutsatser. Och det är vad den här krönikan ska handla om.
Det blev böter – borde det ha blivit livstid? Transportstyrelsens före detta generaldirektör fick böter som motsvarade ungefär en månadslön efter skatt för att hon bröt mot lagen – och agerade så att främmande makt kunde komma över ytterst känsliga uppgifter om bland annat svenska agenter och militära fordon. Hade någon vanlig medborgare gjort något motsvarande hade han eller hon med stor sannolikhet dömts för grovt spioneri till livstids fängelse.
Det får inte vara så! ”Det får inte vara så att innerstaden är farligare än de förorter där det bor en massa invandrare”. Så kan man sammanfatta mängder av mejl och kommentarer till vår artikel om de farligaste stadsdelarna i Stockholm (se länk nedan). Men så är det. Statistiken är glasklar. ”Men ni tog inte med stenkastningen mot blåljuspersonalen”, skrev en. Men visst gjorde vi det. Och så där fortsatte det.
