Vart tog ni vägen, alla ni föräldrar? För fem år sen publicerade vi den här krönikan av Calle Paulsson, som då arbetade som ungdomspolis. Den är lika aktuell idag. Det går inte att bara vänta på att skolan och med tiden kanske polisen, ska ta itu med ungdomar som är för yviga – eller rent kriminella.
– Det är helt galet att polisen utreder sig själv! Calle jobbar som närpolis i Helsingborg och vet hur det känns att själv vara misstänkt för brott. Men han är inte bara polis, han är knarklangare också – på film. Han jobbar extra som skådis och har bland annat agerat skurk i Johan Falk-filmerna.
Vart tog ni vägen, alla ni föräldrar? Ni som kom till skolan och kollade läget. Jag minns pappan som kom in i vår klass när ett gäng killar varit elaka mot hans dotter. Pappan var fullständigt vansinnig. Skällde ut allt och alla. Ingen sa halv sju. Hela klassen satt och stirrade ner i bänken. Den där flickan fick vara ifred sen.
Johan Falk-filmerna och Para§rafs medarbetare Det har gått igång en ny omgång med Johan Falk-filmer på TV4. Alla som på DVD redan har sett den här omgången tycks vara överens om att den är klart bättre än den förra. Vill man som tv-tittare fördjupa sina kunskaper om rollfigurerna och skådespelarna är Para§raf helt rätt ställe.
Unga människors värsta fiende Cannabis/Hasch är det framtida samhällets och ungdomens värsta fiende just nu. Spridningen är så stor och bred att jag våndas av tanken hur det ska sluta. Nästan alla typer av brott i ungdomsmiljön kan härledas till olika sociala förhållanden, områden och förutsättningar. Ringa narkotikabrott, (bruk/innehav) är undantaget.
Jag blev brottsmisstänkt Att vara misstänkt för brott kan hända vem som helst. En misstanke är trots allt just bara en misstanke, till att börja med. En utredning skall sedan utröna om det finns tillräcklig grund för ett åtal. Hur många gånger har jag inte suttit där själv och delgivit någon misstanke om brott? Jag minns inte.
Dags att våga stå upp Först och främst vill jag tacka alla, och då menar jag verkligen alla som kommenterat och delat min förra krönika "Vart tog ni vägen, alla ni föräldrar". Det har varit överväldigande med drygt 108 000 läsare, och jag lyckades med min mening att lyfta upp ämnet till debatt. Det känns, efter att ha läst alla kommentarer som att Sverige idag och ungdomsvärlden 2013 behöver få tillbaka fler pappor som "Henkes Farsa", men även pappan i omklädningsrummet.
Förorterna brinner Om man kan skämmas och samtidigt vara väldigt glad, så är det precis vad jag är just nu. Jag skäms när jag får beröm för något som jag inte alls förtjänar. Som nu med vår krönikör, ungdomspolisen Calle Paulsson, och hans fantastiska gensvar från våra läsare, som jag är väldigt glad för.
Blir också krönikör Det här blir min sista blogg på Para§raf. Men jag fortsätter på Para§raf, med att skriva krönikor.
Ett år av kaxighet Nu har Para§raf varit igång i ett år och det finns närmare 900 artiklar och inlägg att välja på. Vi får allt fler läsare. Då och då hävdar någon att vi är väl kaxiga eftersom vi inte är jurister. Låt mig klargöra den bakomliggande hemligheten till denna kaxighet.
Vi får ta skiten Kritiken mot polisen är påtaglig för närvarande. Det är det ena med det tredje. Alla ska säga sitt. En massa förstå-sig-påare här och var.
50 nya röster till SD Gärningsmannen hade utländsk bakgrund och talade svenska med brytning. Destruktiv info som samhället matas med dagligen.
Är du svensk? Jag minns hur jag suckade varje gång. Hur jag störde mig på situationen. Sen kom den. Frågan som jag fick varje gång: Är du svensk?
Om att klä skott Jag får ta Göran Lindbergs skit, jag får skäll för att polisen sköt en psykisk sjuk kille i Lindesberg och jag får höra hur illa det är att Palmes mördare går fri.
Män som hatar Det är en vanlig berättelse. Jag har hört den massor av gånger. Jag känner mig bakbunden varje gång. Känner mig maktlös.
