Angiverilagen kan inte bekämpa skuggsamhället

Enligt migrationsminister Maria M Stenergard behövs angiverilagen för att bekämpa skuggsamhället – arbetslivskriminaliteten. Skuggsamhället består inte av papperslösa flyktingar utan av papperslösa arbetare utvalda av företagare.

De hämtar arbetare från fattiga länder utanför EU som Uzbekistan och Mongoliet. De lockar med arbetstillstånd, bra löner och bostad. Men det arbetarna får är en sängplats till ockerhyra. De förväntas arbeta hårt, för dem gäller ingen lagstadgad arbetstid.

De får en bråkdel av utlovad lön, om de får lön. De papperslösa arbetarna kan varken svenska eller det svenska samhället. De exploateras och saknar alla rättigheter i arbetslivet och samhället.

Under Reinfeldts regering skedde en rad förändringar. Revisionsplikten slopades för mindre aktiebolag, cirka 70% av svenska aktiebolag. Arbetsförmedlingens kontroll av arbetskraftinvandringen slopades. Företagarna fick själva avgöra behovet av utländsk arbetskraft.

Skatteverket slutade kontrollera tillstånd för personer från länder utanför EU. Samordningsnummer delades ut ändå. Allt detta är mumma för kriminella företag som vill undgå myndigheternas kontroll.

I upphandling med det offentliga kan kriminella företagare lägga skambud som en seriös företagare inte kan matcha. Det märks till exempel i branscherna städ och bygg.

Den kriminella företagsverksamhet döljs skickligt på olika sätt. Elinor Torp, en grävande journalist som fått utmärkelsen Guldspaden, har utforskat skuggsamhället.

I sina böcker visar hon hur förslagna företagare är för att få sin verksamhet att framstå som vit. De kriminella företagen agerar öppet mitt ibland oss, samtidigt som de håller sina papperslösa arbetare i skuggan av samhället.

Att utvisa papperslösa, vare sig de är flyktingar eller hitlurade arbetare, förändrar ingenting i kampen mot arbetslivskriminaliteten. Om de kriminella företagen förlorar arbetare hämtar de bara in nya.

Lagar och regler för företagen måste ändras. Vissa ändringar har gjorts men det är inte tillräckligt. Det ska inte löna sig att skapa kriminella företag.

Migrationsministerns argument att införa angiverilagen, för att bekämpa arbetslivskriminaliteten är ett svepskäl. En annan agenda ligger bakom angiverilagen. SD och regeringen vill att 1,4 miljoner offentliganställda ska bli angivare.

Alltså var sjunde invånare ska ha till arbetsuppgift att ange sina medmänniskor. Om det införs kommer det att genomsyra hela samhället. Vi får ett samhälle byggt på misstänksamhet där ingen kan lita på den andre.

Tillit är grunden för ett demokratiskt samhälle. Ingen behöver övervaka den andre. Vi har myndigheter som ser till att lagar och regler följs. I Sverige har yrkesgrupp efter yrkesgrupp sagt nej till att bli angivare. Det är ett nej till ett omänskligt samhälle och ett ja till de mänskliga rättigheterna som Sveriges demokrati vilar på.

Regeringen och SD vill genomföra ett paradigmskifte i migrationspolitiken. Det handlar om en rasistisk agenda där invånare med utländsk bakgrund ska ut ur landet. Det är den gamla vitmaktparollen ”Bevara Sverige svenskt” som ligger bakom angiverilagen.

Av Margareta Bergkvist
Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.