Kultursöndag

F.d. kriminalvårdare berättar om den onda cirkeln

Publicerad 2025-03-23

Den före detta kriminalvårdaren Fanny Klang slutade sitt jobb inom Kriminalvården efter att hon inte längre kunde stå för vad myndigheten sysslade med. I boken ”Sluten anstalt” berättar hon i skönlitterär form om ett system som alltför ofta skapar personer som blir farligare under anstaltstiden. Paragraf fick sig ett samtal med den numera juriststuderande författaren.

Under sin sejour inom Kriminalvården jobbade Fanny Klang på ett säkerhetshäkte och på samtliga tre säkerhetsnivåer av anstalter. Hennes erfarenheter av maktmissbruk och tystnadskultur är skrämmande och något som överhuvudtaget inte borde förekomma inom en svensk myndighet.

I din bok beskriver du en bild av Kriminalvården som många nog förvånas och förfäras över. Hur mycket är egentligen sant?

– Allt som jag skriver om är något från verkligheten. Det är en blandning av alla ställena som jag arbetat på och av alla personer jag mött. Maktstrukturerna, tystnadskulturen och allt annat är precis som jag upplevde det.

Att kriminella infiltrerar Kriminalvården genom att ta anställning anses idag vara ett stort problem. Hur kommer man tillrätta med detta?

– När man rekryterar helt ohämmat utan någon urskiljning så skapas sånt här. Jag tror alltså att personalomsättningen är det stora problemet. Om man inte behöver rekrytera lika många så kommer det inte komma in lika många olämpliga. Men det här handlar inte bara om kriminella, även mycket av annan personal som får anställning är olämpliga på olika sätt. Det blir så när man inte ställer andra krav än att man inte ska vara straffad.

Vad ser du som ett stort problem inför framtiden?

– Alla nya intagna som beräknas låsas in. Till 2033 tror man att det kommer behövas runt 30 000 platser, hur ska det lösas? Redan idag är det problem med personal och ökat våld och då är det bara cirka 9000 i anstalt och häkte.

Vad ska Kriminalvården göra?

– Helt ärligt så vet jag inte riktigt det. Det man skulle kunna göra internt, det är att förändra personalkulturen. Sätta stopp för tystnadskulturen och maktmissbruken. Ställa högre krav när man anställer. I övrigt så ligger det bortom Kriminalvården, det är politiska beslut som man måste se på ett perspektiv på flera år.

Vad är ett av de stora felen som Kriminalvården idag gör?

– Jag är så ledsen att de håller på att ta bort självhushållningen. Det är en fantastisk möjlighet att kunna lära sig laga mat, lära sig om budget och ekonomi och att växa i det, att lära sig något de kan använda på utsidan. Det är ju vård på riktigt. Men nej, nu ska man bli serverad mat i en liten plastlåda istället. Det är helt sjukt.

Tänker du skriva någon mer bok?

– Inte just nu tror jag. Jag har lite olika projekt, men nu jag pluggar juridik på heltid. Har inte riktigt tid att fokusera på mer än juridiken, så det blir den som får ta plats. Ska jag skriva så vill jag gå in i det 100 procent och det kan jag inte nu.

Vad vill du jobba med sen när du pluggat färdigt?

– Försvarsadvokat, svarar Fanny snabbt och utan att tveka. Jag hade först någon fix idé när boken först kommit ut att nu ska jag skriva en till och bli författare. Men sen tänkte jag på om jag verkligen vill det och kom på att jag vill bli advokat och la då bokskrivandet lite på hyllan.

Kriminalvårdens motto är ”Bättre ut – vi bryter den onda cirkeln”, det som Fannys erfarenheter tydligt visar är det motsatta. De som låses in i dagens fängelse kommer sämre ut.

Fanny Klangs debutroman ”Sluten anstalt” finns att köpa här.


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.