Av Anders Cardell 2025-03-08
Det har skapats mängder av artiklar som belyser det politiska haveri som uppstod under Zelenskyjs besök i Vita Huset. Flera av dessa har haft fokus på huruvida Zelenskyj visat tillräckligt stor tacksamhet till USA. Jag vill bestrida det perspektivet.Det som ägde rum mellan Trump och Zelenskyj har inte någonting att göra med huruvida Zelenskyj tackat USA tillräckligt många gånger.
Vi kanske kan börja med att använda oss av kommunikationen mellan Trump och Zelenskyj för att slå hål på myten om att Ukrainas konflikt med Ryssland initierades av USA. Om så hade varit fallet, hade USA knappast krävt upprepade tacksamhetsförklaringar.
För det andra är det uppenbart att Trump förväntade sig någonting annat än tacktal från Zelenskyj.
Efter haveriet i Washington har flera journalister sysselsatt sig med att granska Zelenskyjs tidigare kommunikation. Lågt räknat har de kunnat konstatera att Zelenskyj uttryckt tacksamhet till USA vid fler än 90 tillfällen offentligt, sedan Ryssland påbörjade invasionen mot Ukraina.
Det som Trump egentligen önskade under mötet med Zelenskyj var samma sak som Putin hoppats på när han tog beslut om att invadera Ukraina, dvs att Zelenskyj skulle visa lydnad och underkastelse.
Många av oss har träffat den typ av män som Trump representerar. Män med en toxisk personlighet som delar in människor i starka och svaga, och dessutom anser att människor som upplevs som svaga rätteligen kan köras över.
Vissa människor drog på smilgroparna när Margot Wahlström lanserade begreppet ”feministisk utrikespolitik”. Det är lätt att tänka sig att ett sådant begrepp skulle beskrivits som en peak för ”woke politik” för några år sedan. Idag är det nog få som drar på smilbanden.
Även om huvudsyftet med den feministiska utrikespolitiken inte handlade om att begränsa utrymmet för toxiska män utan att se till att kvinnors röst var representerad i utrikespolitiska frågor, är det svårt att påstå att det saknas behov av ett jämställdhetsperspektiv.
Samtidigt som världen är full av kloka män med en fungerande moralisk kompass och empatiska förmågor, finns en tydlig koppling mellan kön och övertygelser som grundar sig på ”den starkes rätt”.
Undersökningar visar att det framförallt är män som röstar på ofärdiga, hänsynslösa och auktoritära karaktärer som Trump.
Även om Trump representerar ett problem som är långt större än att bara vara en manlig skitstövel, måste man fundera över om det är lämpligt att ge politisk makt till en individ som inte klarar av att leva upp till de mest grundläggande kraven på anständighet. Annars kommer den logiska konsekvensen bli att vi kommer behöva uppfostra våra pojkar till självgoda ”assholes” och lära våra döttrar att anpassa sig till en värld som styrs av män som anser att de kan ”grab them by the pussy” utan konsekvenser.
Är det vad vi vill?
(Reds. anm. Denna text skrevs på den Internationella kvinnodagen)
Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten »Anders Cardell växte upp i det lilla brukssamhället Hallstahammar och i stockholmsförorten Östberga. Han blev anställd på Fryshuset i slutet på 80-talet där han arbetade fram till att Anders Carlberg gick bort 2013.
Anders har varit aktiv i olika former av ideell verksamhet parallellt med sitt ordinarie arbete. De senaste åren har varit starkt präglade av att han har blivit förälder:
– Jag skriver för att jag känner ett ansvar för att göra det jag kan, med de resurserna jag har, för att skapa ett bättre samhälle, säger Anders.
Anders Cardell är en av Para§rafs fasta krönikörer.
Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.