Nya tider, nya allianser

Vissa kan bli tvungna att inse att det som kommer efter det som varit, kan vara ett ännu sämre alternativ. I en värld som domineras av ett fåtal hänsynslösa och auktoritära ledare som går samman, finns det inte någonting som kan bromsa en villkorslös plundring av svagare länder.

Den nya världsordning som är på väg att växa fram, gör att nationsledare behöver fråga sig vilka länder eller konstellationer som är lämpliga att samarbeta med.

Några av de frågor som ledare för olika nationer kommer behöva ställa sig är:

• Vilka nationer eller konstellationer kan gynna den egna nationens ambitioner och intressen?
• Är vi intresserade av att samarbeta med icke demokratiska och auktoritära krafter?
• Vad kan vi i sådant fall att sätta emot, när dessa krafter vill ha sin vilja igenom?
• Vill vi samarbeta med aktörer som bara respekterar styrka och militär makt, eller vill vi samarbeta med en koalition av länder som vägleds av internationell lagstiftning och demokratiska principer?
• Vill vi vara en svagare part i en relation som präglas av maktbalans eller ska vi söka samarbete med länder som bär på en övertygelse om att relationer mellan länder baseras på ömsesidighet och intressebalans?

Utvecklingen i både Ryssland och USA har visat att folkets makt går förlorad när man kapitulerar inför auktoritära krafter. Samma sak gäller för nationer som söker skydd hos auktoritära stater.

Både Ryssland och USA i deras nuvarande former har imperialistiska ambitioner. Gemensamt för båda dessa länder är att de bär på en önskan om att andra länder ska underordna sig och tvingas in i en beroendeliknande relation.

Den europeiska gemenskapen representerar ett annat alternativ. Europas resoluta stöd till Ukraina har visat att man till skillnad från USA:s ledare inte har några ambitioner om att kapitalisera på den ukrainska befolkningens utsatthet.Man har ingen önskan om att andra länder ska tvingas till lydnad och underkastelse. Man vill inte försätta andra länder i en situation som präglas av ett osunt beroende.

Det europeiska stödet till Ukraina baseras på demokratiska värden, det utgår från internationella rättsprinciper och är drivet av en önskan om att Ukraina ska kunna utvecklas till en livskraftig och självständig demokrati, som står stabilt på sina egna ben.

Samtidigt som nationsledare i olika delar av världen behöver fråga sig vilka man vill samarbeta med, bör EU:s ledare fråga sig samma sak.

Det finns många starka och livskraftiga länder med demokratiska ambitioner, i andra delar av världen. Det mest naturliga vore att öppna dörrarna för ett samarbete med dessa länder även om de finns utanför EU:s gränser.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.