Inte utan att passera gå

Föreställ dig känslan när du mitt under pågående rättegång upptäcker att en av de involverade åklagarna i målet mot ditt barn skrivit en bok om processen. I boken utpekas ditt barn som ondskan personifierad, hen misshandlas svårt och i bokens slut är det underförstått att hen avrättas på en avlägsen plats. Den bokskrivande åklagarens ambition är att boken ska ges ut mitt under brinnande tingsrättsförhandling.

Kort efter bokutgivningen återkommer den bokskrivande åklagaren, inte som författare utan popmusiker, nu med en låt som fortsätter på samma tema som bokens avslut. ”We will attack” med textrader som, ”bring me more you are almost done, my final sacrifice to bring you down you wont stop me”. ”You’re standing in my way, the target`s in my sight, no matter how hard you try I win the fight”.

Ditt barns bästa bevisning som visar på hens oskuld är försvunnen, den försvann under den tid som den bokskrivande popåklagaren deltog i utredningen. Den fanns där fullt tillgänglig för polis och åklagare under tiden som ditt barn satt häktad på isoleringsavdelning men den hämtades aldrig in. 3 500 email som bara försvann under de 19 månader som häktningen pågick.

Domstolarna som dömer ditt barn noterar bristerna och menar att utredningen hade blivit bättre om de förlorade mailen hämtats in. Men omständigheten att ditt barns friande bevisning försvunnit påverkar inte utgången i målet. Det gör inte heller det faktum att i utredningens innersta kärna har det från åklagarsidan befunnit sig en person i ledande ställning som under processen velat dela med sig av berättelsen där ditt barn avrättas.

Den numera före detta åklagare som jag skriver om har bland sina närmaste fortsatt mycket goda förbindelser inom rättsväsendet. Så goda att han utan vidare kan få sina önskningar om alla världens olyckor ska drabba ditt barn. Bevisningen som försvann gjorde det vid en tidpunkt då hans inflytande över utredningen var större än i utredningens slutskede. Var hans intresse av att låta bevisningen försvinna större än viljan att tillvarata den? Är åklagaren som beskrivs en person som du skulle velat se i en utredning mot ditt barn?

Principen om allas likhet inför lagen är en orubblig hörnpelare i ett demokratiskt rättssamhälle. Det finns med andra ord inget utrymme för en rättstillämpning för ett fåtal och en annan för den breda massan. Som tidigare dömd finns det mycket man måste acceptera, att bli uthängd på nätsidor som Lexbase och att nekas anställning är en del av vardagen. Med detta sagt finner jag mig inte i att få samtliga rättigheter under artikel 6 i Europakonventionen, rätten till en rättvis rättegång, kränkta.

Det är en sak när civilsamhället kränker, en helt annan när kränkningar görs från åklagares och domstolars sida.

Det som jag beskrivit är kortfattat brottmålsprocessen mot mig där jag dömdes till 7 år och 6 månaders fängelse för ekonomisk brottslighet. Jag tänker inte gå i fängelse utan att passera gå, det innebär att jag inte frivilligt tänker inställa mig för att avtjäna straffet. Innan jag gör det kommer en resningsansökan ges in till Högsta domstolen och min stämningsansökan mot staten vid Stockholms tingsrätt sättas ut.

Av Torgny Jönsson

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.