Dags att införa aktivitetskrav på regeringen

Nyckelordet i artikeln är krav. Ordet upprepas om och om igen som ett mantra. De lyckas till och med leverera den förnumstiga klassikern “att ställa krav är att bry sig”. De vill ju inte att vi ska tro att de är hjärtlösa.

Idén om ett aktivitetskrav är inte dum alls. Däremot vore det nog klokare att ställa det kravet på de som har den verkliga makten, det vill säga Ulf Kristersson, Anna Tenje och deras regeringskamrater. De måste börja agera och sluta skylla ifrån sig.

Arbetslösheten är just nu skyhög och den stiger. Med en arbetslöshet på 8,5% ligger vi klart över EU-genomsnittet på 5,9%. Bara Grekland och Spanien har högre arbetslöshet. I Sverige stiger arbetslösheten samtidigt som den sjunker i EU som helhet.

Det fiffiga med Kristerssons och Tenjes kravutspel är att vi luras att tänka att den misslyckade arbetsmarknadspolitiken inte beror på dem, utan på någon annan. Det är så kravpolitik fungerar.

Varje gång politiker gör utspel om att ställa hårdare krav, vanligen på utpekade medborgare med låg status, så finns det fog för misstanken om att de egentligen saknar såväl politisk handlingskraft som riktiga lösningar på olika samhällsproblem.

Regeringen måste börja driva en aktiv sysselsättningspolitik. De måste skapa förutsättningar för företag att anställa mer personal. Det håller inte längre att skylla ifrån sig på de arbetslösa.

Om vi inför ett aktivitetskrav på den här regeringen så ger det kanske dem incitament att sköta sitt jobb. Eller för att tala med Johan Pehrsons ord: Kanske kan det “få dem att lägga manken till”.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.