Av Börje R P Carlsson 2024-12-02
Dagens politiker verkar tro att girighet och hat kan leda vårt samhälle framåt. De förändrar lagar och paragrafer i en takt som saknar motstycke. Nu har de lyckats genomdriva en angiverilag där olika typer av tjänstemän ska ange varenda människa som de tror saknar rätt att uppehålla sig i Sverige.För att upprätthålla den nya angiverilagen så har politikerna skapat nya lagar och paragrafer som ger polisen alla, både tänkbara och otänkbara verktyg, man kan tänka sig för att fastställa den anmäldes identitet. Inte ens 6-åringar är skyddade mot mycket närgångna undersökningar.
Likaså pågår nu en undersökning där det talas om att massor av barn köpts av förmögna svenskar sedan dessa barn stulits från sina föräldrar. Vad ska hända med dessa barn som ofta är svenska medborgare men där medborgarskapet grundats av falska handlingar?
Politikerna talar om att kanske hundra tusen människor lever i ett svenskt skuggsamhälle och dessa människor vill politikerna nu bli av med. Detta skuggsamhälle som politikerna själva skapat, kommer det att försvinna eller ens förändras med denna angiverilag? Knappast troligt eftersom polisen nog försökt utvisa ett stort antal, men funnit att verkställighetshinder föreligger. Är det inte lika bra att inlemma dessa personer i det öppna samhället? Då vet man i alla fall var man har dem och hur många de är. Politikernas uppskattningar är väldigt ofta överdrivna.
Denna angiverilag är fullständigt onödig och utlänningsärenden har tidigare skötts av Polismyndigheten. Nu har dock samma politiker skapat en fullständigt impotent och kraftlös polis som sällan hinner med ens bråkdelen av kärnverksamheten.
Nu ska denna polis också, utöver den nya utlänningslagen, utreda och biträda ett antal olika yrkespersoner när dessa ska ta ifrån den undre världen alla statusprylar. Få se hur mycket polisen hinner med och hur mycket det kommer att kosta.
Undrar förresten hur många sköna skattekronor som Kronofogden kommer att kunna driva in genom den nya förverkandelagen?
Här har politikerna räknat ut att detta ska ge så och så många nya sköna kronor i statens bottenlösa börs. Jag undrar hur de räknar eftersom ett lyxföremål förmodligen kostar en slant att driva in.
Gangsterbossen kommer glidande i sin nyinköpta Bentley (Bentley eftersom det är lättare att stava till än till Rolls Royse eller hur det nu stavas).
En våldsbenägen och livsfarlig gangster stoppas och ska nu fråntas sin käraste ögonsten. Detta kommer naturligtvis inte att ske utan invändningar och bärgaren kommer nog att vilja ha ett moraliskt stöd utöver ett antal poliser för att säkerställa denna förrättning. Förvaringen kommer att ställa större säkerhetskrav och då också ökade kostnader.
Bilen lyses ut på en offentlig auktion och inte heller detta kommer väl att ske gnisselfritt. När väl förrättningen är över kommer nog bilen att ”försvinna” en mörk natt för den tidigare bilägaren har naturligtvis en dubblettnyckel som gör att bilen nu bara kommer att kunna användas vid sommarvillan i Spanien.
Här kommer nog en hel del utredningskostnader att bokföras en redan ”billig” bil.
Utmätt fast egendom! Vem vågar köpa denna egendom? Ja, inte vet jag, men priset blir nog långt under det verkliga värdet.
Med detta sagt, så anser jag ändå att åtgärderna är rätt, men uträkningen av nettovärdet på den utmätta egendomen kommer nog att bli en besvikelse.
Häromdagens ekonomiska debatt i riksdagen gav lite nytt. En riksdagskvinna kunde inte/ville inte förstå att kommuner och regioner saknade pengar. Hon ansåg att det bara var att anställa. Ju fler som jobbade desto mer skattepengar(?!).
Jag fick dessutom lära mig att en lågavlönad förmodligen skulle jobba mer om löner eller bidrag sänktes. I samma andetag sas att de högavlönade nog jobbade mer om de fick högre lön. Vore nog idé att försöka hitta brytpunkten.
Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten »Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.
Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.