Av Börje R P Carlsson 2024-10-24
Polisens telefonväxel borde skrotas och i stället borde varje polisstation ha en egen bemannad växel. Polisverksamheten står och faller med kontaktytan mot allmänheten. Ju större och bättre kontaktyta som tillskapas skulle förmodligen ge polisens uppklarningsprocent en ordentlig knuff uppåt.Jag begärde för en dryg månad sedan ut en uppgift om ett namngivet företag som under de senaste månaderna gjort en anmälan om förskingring eller stöld. Min begäran framfördes via polisens tjänst på hemsidan.
Tiden gick, men inget svar. Efter nästan en månad ringer en polis till mig och säger att han försökt skicka ett svar på min mail. Som svar fick han att tjänsten ej fungerade. Jag får dagligen mail från olika håll och allt fungerar. Jag bad honom då att skicka svaret per post och denna försändelse erhöll jag den 7 oktober. När jag ser hur polisen skrivit adressat anar jag att detta också kan utgöra svar på varför mailet inte fungerar. Han hade inte skrivit mitt namn utan bara gårdsnamn och postnummer. Här är det förmodligen en ren slump att brevet kom rätt.
Nåja. I brevet hänvisade han till sekretesslagen 35 §, som skäl till varför han inte kunde besvara min fråga. En förfrågan om ett namngivet företag gjort en anmälan om brott kan han således inte besvara.
Jag blir mer än förbannad och ringer 11414 och då börjar den riktiga cirkusen. Det börjar så bra med en välkomsthälsning. Sedan följer:
– Vad kan vi hjälpa dig med?
– Jag vill bli kopplad till en namngiven polis.
– Söker du en polisstation?
– Nej jag söker en polis vid namn…
– Vad gäller ditt ärende?
– Kontakt med en namngiven polis.
– Vill du bli kopplad till en polisstation?
Efter ett par liknande rundgångar är jag både trött, förbannad och less, så på nästa fråga som han ställer svarar jag ”ja”.
– Välkommet till polisen. Vad gäller ditt ärende?
Jag blev så förbittrad att jag inte kom mig för att svara och då säger rösten ”jag kopplar fram dig till en telefonväxel”. Det var i alla fall vad jag uppfattade som andemeningen i det han sa och jag tänkte att nu får jag väl i alla fall prata med en människa.
– Hej.
– Hej, vart har jag kommit?
– Till polisens nationella växel
– Vad bra, du kanske kan hjälpa mig.
– Hej.
Sa hon nej eller sa hon hej igen?
– Ja, hej igen, kan du koppla mig till namngiven polis?
– Hej.
Igen, varpå samtalet avslutades.
Är det någon som förstår varför polisen ses över axeln eller varför polisen sällan eller aldrig får in några tips?
Polisens telefonväxel är så under all kritik att flaskpost eller tamtam-trummor skulle vara effektivare.
Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten »Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.
Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.