Förslag: Bygg lägenheter utan kök och fönster

Jag har som energiexpert även varit certifierad för så kallad OVK, obligatorisk ventilationskontroll. I den rollen har jag besökt ett stort antal byggnader och kontrollerat om ventilationen fungerar på ett godtagbart sätt. OVK infördes 1992 utifrån tanken att man ska minimera risken för ohälsa på grund av dålig ventilation. Den tanken var alldeles utmärkt, men jag tänker inte gå in mer i hur det kan fungera i praktiken.

Däremot har jag besökt ett flertal lägenheter där köket inte användes som kök utan som förrådsrum med endast en minimal gång till kranen. Dessa lägenheter som sådana beboddes utan tvekan av personer som högst troligen var mycket ensamma, spelade tv- och dataspel, vilket framgick av vältilltagen utrustning och åt huvudsakligen eller enbart mikromat, med mikrovågsugnen i soffan.

Nu var Timbros utspel inte baserad på mina iakttagelser, utan Timbro tyckte mest troligen att man kunde ju äta sina måltider på restaurang. Vilken restaurang ropade Jörnbon? Är det den utvecklingen vi vill ha? Jag talade med kollegor om detta och någon sade då att i USA är det redan så att man bygger lägenheter utan kök. Många äter ju sina måltider på snabbmatställen eller mat från mikron. Jag kan inte se det annat än tragiskt. Socialt och ur hälsoperspektiv. Dumt, mycket dumt av Timbro. Dessutom är inte kök det dyraste i lägenhetsbyggen, utan badrum. Utan badrum kan man väl duscha på jobbet eller gymmet. Kan det vara nästa förslag från Timbro? Dummare.

Det andra utspelet var att man förbilligar byggnation av lägenheter om man utesluter fönster. Det var nog dummast. Utan att vara byggnadsingenjör, arkitekt eller expert på hur människan upplever inomhusklimat, kan nog de allra flesta räkna upp ett antal argument om varför vi har fönster i våra bostäder. Om inte så kan jag berätta att vi även i fängelserna har fönster i cellerna. Det är nämligen ett grundläggande mänskligt behov att ha kontakt med det yttre.

Ett annat mycket viktigt argument är brandsäkerheten. Häromdagen kom slutsatserna från höghusbranden i London där fasaden var isolerad med cellplast (mycket brandfarlig). Tänk om detta höghus inte haft fönster? Samtliga i huset hade sannolikt blivit grillade som spädgrisar. Att 72 människor omkom var i hög grad orsakad av cellplastisoleringen som var drivande i brandförloppet, säger utredningen. ”Det blir billigare så”, var argumentet för att bygga med cellplast. Innan Timbro (eller vem än) uttalar sig om att det blir billigare, när man lägger fram den här typen av förslag, vad kan konsekvenserna bli? Lek inte med människors hälsa och säkerhet. Läs Boverkets byggnadsregler BBR. Regelverk kan kännas jobbiga, men de är inte till för att jäklas. De finns av olika välmotiverade anledningar. Med stor hänsyn till säkerhet och hälsorisker. Apropå hälsa så definieras en byggnad i USA vara mögelskadad om mögelfläcken är större än 1 m².

Hur kan man göra byggnationer billigare? Några förslag – minskat svinn. En kollega som jobbat på en bostadsrättsorganisation berättade att när de byggde nya lägenheter beställde de alltid 20% fler toalettstolar, kyl/frys än vad som egentligen behövdes. På ett lägenhetsbygge om 20 lägenheter stals det 4 toastolar och kyl/frys.

Det har visat sig att det är kring 20% dyrare att bygga lägenheter i Sverige jämfört med länder i vår närhet. Det är för dålig koll på grejorna helt enkelt. Både för leverans och förvaring av nya kapitalvaror och kontroll vid uppförande. KA har stått för både kvalitets- och kontrollansvarig. Det är bra med den funktionen vad den än heter, men utsedd KA bör få bra betalt för frekventa besök på byggplatsen och inte enbart för att fylla i papper.

Helhetssyn – idag finns det krav på energiprestanda för byggnader (nybyggnation eller väsentlig om- eller tillbyggnad). De kraven är enligt min uppfattning för lågt ställda. Med etablerad teknik kan man bygga med minst 35% lägre energibehov än vad kraven föreskriver. Byggreglerna är således inte direkt pådrivande.

Jag har stångat pannan blodig mot Boverket, men dem som jag varit i kontakt med i branschen anser att Boverket är nöjt så länge EU är nöjt. Och visst har Sverige lyckats minska primärenergibehoven för bostäder markant. Delvis dock beroende på sifferexercis.

Sverige har en stor andel fjärrvärme i bostadsbeståndet och fjärrvärme får räknas ner med en faktor 0,7 för energibehoven (även bioenergi som vi har en relativ stor andel av får räknas ner 0,8. El skall räknas upp med en faktor 1,8).

Problemet som jag ser det är att vi kan ha relativt dåliga byggnader som får bra energiprestanda när man sätter in lämplig värmekälla. Jag skulle vilja se att man ställer högre krav på själva byggnaden. Nu kan man motargumentera och säga att det är bra med helhetssyn, och ser byggnaden som ett system inklusive värmesystem med mera.

Min reflektion blir då: En byggnad skall helst stå i 50-100 år. Hur många gånger har vi bytt uppvärmningsform de senaste 100 åren? Från bioenergi till stenkol, till olja och stadgas, till fjärrvärme och värmepumpar. Nu ser vi en uppgång till bioenergi igen (även uppgång till och inom fjärrvärme).

En byggnad som står i 100 år bör vara byggd så att den är energieffektiv oavsett värmesystem. Det är helhetssyn i motsats till den nu rådande kortsiktigheten. Det jag menar ytterligare med helhetssyn är att energiprestandakraven för en byggnad måste baseras på byggnadens hela livscykel. Inte minst, eller snarare framför allt, måste hänsyn tas till uppförandet av byggnaden och dess påverkan på klimatet.

Ett exempel som jag räknat på och skrivit om tidigare var en lägenhetsbyggnad där själva byggandet medförde motsvarande 100 års utsläpp av fjärrvärme (OBS isoleringen utgjordes till stor del av cellplast, det blev billigare så). Utan hänsyn till uppförandeskedet, vad är då såsom man kräver nu, meningen med att beräkna energiprestanda under driftskede?

Jag vet att förändring är på gång, men det går för sakta. Vi har inte 20–30 år på oss. Vi måste sluta utreda och börja agera nu! Nyttja befintligt bestånd. I min förra krönika skrev jag ”Vi har utöver ett växthusproblem även ett husväxtproblem” Läs gärna den, den visar på att behovet att bygga nytt är betydligt överdrivet. Vi måste återanvända, renovera och omfördela.

SD-inspirerade uttalandet att vi ”hurra” har lägre invandring än utvandring, är baserad på feltolkad statistik. Delvis är det sjunkande födelsetalen, inte så ”hurra” och registerrensningar ”hurra??”. Annan statistik säger att sjunkande födelsetalen säger att så många som ca 10% av förskolorna måste stängas med en lång kaskad av likande stängningar. Samtidigt kommer behovet av äldreboende att öka markant!

Vi måste börja fundera på om det går att bygga mer flexibelt så att byggnader kan byggas om ”efter behov”. Det går för sakta. Vi har inte 20–30 år på oss.

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.