Den principfaste idioten

Min grundinställning som liberal är att var och en ska få göra vad han eller hon vill, så länge vederbörande inte gör någon annan illa. Det kan gälla sex, dödshjälp, religiösa övertygelser, karriär, yttrandefrihet, kulturella prefenser, droger, företagsamhet, fotbollslag, antal barn och allt annat som förekommer i livet.

Som ett exempel är min liberala grundinställning att såväl månggifte som vilka kläder var och en väljer att ha på sig är vars och ens ensak. Om en kvinna har tio män, eller en man har fem fruar, är i princip inget jag bryr mig om.

Men. Eftersom det, såvitt jag vet, i praktiken endast är män som har många fruar och aldrig kvinnor som har många män säger det mig något om att principen leder snett till kvinnornas nackdel. I annat fall hade rimligen månggifte varit lika vanligt förekommande på båda sidor.

Dessutom tycks månggifte främst förekomma i länder med vissa religiösa förtecken och dessutom ha inslag av hederskultur. Alltså är jag i princip för att tillåta månggifte, men i verkligheten emot. Principen får vika för verkligheten.

Samma sak med burka, niqab och slöja. Jag är i princip för att var och en ska få klä sig exakt som den enskilde vill. Hade det därför varit så att ungefär lika många män som kvinnor fritt valde att sätta på sig nyssnämnda klädesplagg hade jag inte invänt mot dessa klädesplagg alls.

Jag blir emellertid betänksam över frivilligheten i kvinnors användande av dessa klädesplagg med tanke på hur de styrande i en mängd muslimska länder straffar kvinnor som vägrar använda nyssnämnda plagg.

De icke-muslimska personer i Sverige och andra västländer som försvarar användandet av burka, niqab och slöja och påstår att användandet av dessa klädesplagg är frivilligt, är i bästa fall naiva men i sämsta fall omvänt rasistiska som tror att bara för att en kvinna kommer från exempelvis Irak så vill hon av fri vilja bära till exempel niqab.

Alltså är jag i princip för att alla ska få ha precis vilka kläder de vill, men kan ändå se ett behov av att förbjuda burka, niqab och slöja inom skolor och universitet och ibland även för vissa anställda.

Ofta måste man nämligen kunna se sina kollegor eller kunder i ögonen, vilket är extremt svårt om jag möter en person i burka. Men även niqab kan vara problematiskt för till exempel en lokalvårdare eller förskollärare.

En annan princip som jag håller högt är yttrandefrihet. Min grundhållning är att var och en ska få tänka, tycka och säga exakt vad var och en vill. Ändå måste det finnas några få och snäva begränsningar i yttrandefriheten. Exempelvis bör man inte hur som helst kunna förolämpa eller förnedra andra, eller för den delen till främmande makt avslöja statshemligheter.

Dessutom kan det finnas ord som inte är förbjudna, eller ens bör förbjudas, i och för sig men som ändå är olämpliga att använda eftersom orden är historiskt belastade.

Ett ord som exempelvis ”folkutbyte”, är så historiskt belastat och nedsättande att det normalt inte bör användas av civiliserade människor. Om jag ändå håller fast vid principen att inga ord är olämpliga att använda, förvandlas jag lätt till en nyttig idiot för extrema dårar.

Ett av regeringens motiv till att använda SD som regeringsunderlag, är att de vill kunna tala med alla och egentligen inte vill utesluta något parti som är berett att stödja regeringens politik. En grundhållning som jag delar.

Att tala och diskutera istället för att utesluta och håna, är en sund princip enligt min uppfattning som jag delar med regeringspartierna.

För att en diskussion ska leda framåt krävs det emellertid att båda parter håller sig till sanningen, att inte ena parten tillåts håna och förnedra andra parten och att diskussionen sköts öppet och hederligt.

För om endast en av parterna håller sig till nyssnämnda principer, medan den andre hånar, verkar i det fördolda och förnekar vetenskap, då förvandlas den hederlige parten till en sur och illaluktande dörrmatta på villatrappan som helst bör slängas på soptippen. Ungefär som pacifisten i förhållande till Putin. Principen är utmärkt, men resultatet blir katastrof.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.