Var inte dig själv

Av Anders Cardell 2024-06-25

Kunskapen om barn och ungas sårbarhet för olika former av budskap har gjort att det finns lagar och principer som reglerar hur kommersiella aktörer får kommunicera med barn och unga. Det ställs exempelvis särskilt höga krav på marknadsföring som riktar sig mot barn.

Konsumentverket beskriver att det bland annat är förbjudet att skicka direktreklam till barn under 16 år och reklam i tv inte får riktas till barn under 12 år. 

En av de saker vi önskar för våra yngre är att dom ska kunna forma sig en egen identitet och kunna känna sig bekväma med den de är och vill vara.

Det är en uppgift som på sätt och vis kanske är svårare i denna tid, än det tidigare varit.

Digitala medier har gjort att unga människor behöver hantera en stor mängd budskap, som ofta bär med sig olika normer och ideal. En del av den information som unga möter på nätet och i offentliga rum utgörs av olika former av reklam och marknadsföring.

Reklam och marknadsföring bidrar till att skapa, snarare än bara avspegla kultur. Reklam utgör en del av marknadsekonomin och på grund av att den förekommer överallt, har den ett odiskutabelt inflytande på allmänhetens uppträdande och åsikter.

Reklambudskap visar ofta upp en förenklad och karikerad bild av människors liv som kan innebära att människor ”stängs in” i roller som är begränsande och förutbestämda.

Reklam riskerar inte bara att stänga in människor i olika, förutbestämda fack och stereotyper, utan kan även bidra till att utestänga individer som inte ryms inom det som är normerande.

Barn är en särskilt sårbar grupp för olika typer av budskap. Barn sätter ofta en oproportionerligt stor tilltro inte bara till auktoriteter utan också till fiktiva karaktärer från bland annat sagor och tv‑program.

Av samma anledning är barn och unga särskilt känsliga för offentliga budskap.

Europaparlamentet har uppmärksammat behovet av att se till att läroböcker, leksaker, tv‑ och datorspel, internet och den nya informations‑ och kommunikationstekniken samt reklam i olika slags medier inte innehåller budskap som kränker den mänskliga värdigheten av samma anledning.

Parlamentet har även deklarerat att man uppmanar medlemsstaterna att med lämpliga metoder se till att marknadsföring och reklam respekterar människans värdighet och integritet och att den varken direkt eller indirekt är diskriminerande eller på något sätt uppmanar till hets mot personer på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Trots all den kunskap som finns om hur sårbara unga människor är för olika former av påverkan, har jag inte läst någon artikel som specifikt belyst det faktum att polisen gett tillstånd till ett stort antal koranbränningar, som utspelat sig på platser och tider där det finns barn och unga.

En naturlig fråga blir om muslimska barn inte har rätt till att behandlas med samma omsorg och hänsyn som alla andra barn?

Jag undrar också hur en högt uppsatt företrädare för Sverigedemokraterna tillika ordförande i justitieutskottet tillåtits uttrycka sig offentligt på ett sätt som demoniserar människor barn, unga och vuxna som representerar en specifik tro.

Har andra politiker inte förstått vad denna typ av utspel kan få för barns och ungas psykologiska trygghet och syn på sig själva?

Det är extremt allvarligt och sänder starka signaler till vissa delar av landets unga befolkning om att dom inte är ok och deras religion förtjänar att bespottas.

Ska det vara så att den enda möjligheten vissa har att bli accepterade, är att inte vara sig själva?

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Anders Cardell växte upp i det lilla brukssamhället Hallstahammar och i stockholmsförorten Östberga.
Han blev anställd på Fryshuset i slutet på 80-talet där han arbetade fram till att Anders Carlberg gick bort 2013.
Anders har varit aktiv i olika former av ideell verksamhet parallellt med sitt ordinarie arbete. De senaste åren har varit starkt präglade av att han har blivit förälder:
– Jag skriver för att jag känner ett ansvar för att göra det jag kan, med de resurserna jag har, för att skapa ett bättre samhälle, säger Anders.
Anders Cardell är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.