En röst på SD är en röst på det vänsterliberala etablissemanget

Sverigedemokraternas väljare tycks opåverkade av det mesta. Skandal efter skandal. Löftesbrott efter löftesbrott. De håller fast vid sitt parti i ur och skur.

SD lovade att förändra Sverige om de bara fick nycklarna till makten och det fick de. Tillsammans med det mindre partiet Moderaterna och de två småpartierna Liberalerna och Kristdemokraterna är det nu Sverigedemokraterna som styr landet. Det är de som utgör den politiska eliten.

Vi lever alla i ett samhälle där Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna bestämmer hur mycket rika respektive fattiga människor ska betala i skatt, hur mycket pengar som ska gå till vår gemensamma välfärd och hur dessa pengar ska fördelas. Det är också SD som tillsammans med regeringen driver igenom nya lagar och upphäver gamla.

Det här har de gjort i snart två år nu. Det är inte Socialdemokraterna som styr Sverige. Miljöpartiets och Vänsterns inflytande är minimalt. På två år hinner man med att förändra det mesta. Det har SD gjort.

Om du är arg på samhället så är det viktigt att komma ihåg vilka det är som bestämmer i landet du lever i.

Här har vi gängkriminalitet, resursbrister inom sjukvården, kunskapskris i skolan och otrygghet på gator trots att Sverigedemokraterna har makten. De har dessutom haft makten länge nog för att förändra saker från grunden.

Man skulle kunna säga att Sverigedemokraterna är navet i hela det politiska etablissemanget. Etablissemang definieras enligt Wikipedia som de som har “en dominerande ställning inom en nation eller ett samhälle, som innehar makten och utövar kontroll över hela eller delar av samhället i fråga om ekonomi, politik och det sociala.” Mycket mer exakt beskrivning av vad SD sysslar med går det inte att hitta.

När TV4 publicerade en granskning av Sverigedemokraternas verksamhet med anonyma nätidentiteter som med stöd från partiledningen arbetar för att manipulera och underminera demokratin hade en del kanske väntat sig en ångerfull partiledare som lovade att se över rutinerna, eller kanske möjligen en partiledare som förnekade att det här i grunden var deras arbetssätt. Men, inte alls.

Jimmie Åkesson gick istället till frontalangrepp mot det han i sitt tal till nationen kallade “det vänsterliberala etablissemanget”. Detta etablissemang låg, enligt Åkessons sätt att se på saken, bakom en komplott för att påverka väljarna inför EU-valet. De anonyma påverkanskampanjerna de själva driver var han istället stolt över.

I Åkessons definition är alla andra partier än SD en del av detta vänsterliberala etablissemang liksom media och den kulturella PK-eliten av människor som tycker att chokladboll är ett ord som fungerar för att beskriva ett runt bakverk med havregryn, smör, kakao och socker.

Det knasiga med Åkessons uppfattning om Vänstern som styr Sverige är ju förutom det uppenbara faktum att högern i bokstavlig mening styr landet också att mediehusen har en kraftig högerdominans och att högerkonton dominerar fullständigt på Tiktok, Facebook och Youtube.

Maktbarometern från Medieakademin konstaterar samma sak varje år. I sociala medier är det högern som har störst genomslag alldeles oavsett det anonyma trollandet.

Etablissemanget är höger. Vänstern är, liksom den politiska mitten, i såväl politiskt som medialt underläge.

Men låt oss för ett ögonblick köpa Åkessons definition. Låt oss tänka tanken att alla andra partier än SD är vänsterliberala. Med den definitionen blir Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna vänsterliberala aktörer som är farliga för Sverige. Och i så fall undrar man lite försynt: Varför vill ni gå i säng med dem?

Varför vill ni ställa er på presskonferenser bakom podier med skyltar där det står “Regeringen” och proklamera era gemensamma utfästelser om ni inte tycker att de är era? Varför vill ni vara en del av det vänsterliberala etablissemang som ni så hårt föraktar?

Det känns tveklöst som någon typ av självskadebeteende. Det känns inte sunt. Den som hatar fotboll går väl inte med i en fotbollsförening? Den som föraktar teater köper väl inte årskort på Dramaten? Den som hatar en kvinna gifter sig väl inte med henne?

Kan det vara så enkelt som att Sverigedemokraterna egentligen vet att de själva är etablissemanget, att de vet att makten numera är i deras händer, men att de också inser att vägen till framgång är att gnälla på alla andra.

Eftersom väljarbasen består av obildade och bittra gnällspikar som lever så nedtryckta liv att de är nöjda bara andra får det sämre (förslagsvis invandrare, feminister, kulturarbetare och muslimer) kan de i stort sett göra vad som helst och komma undan med det.

Det gör inte så mycket för SD- väljarna att partiet inför valet 2022 utlovade tio kronor billigare literpris på bensin om man röstade på dem. Den kostade 18.53 kronor litern två dagar innan valet 2022. När detta skrivs kostar den 18.49.

Bensinen är alltså fyra öre billigare, men de Sverigedemokratiska väljarna tycks nöjda med sitt parti. Det där med att hålla sina löften tycks inte så viktigt. “Det hade ju varit ännu värre med sossarna”.

Allt är nämligen det vänsterliberala etablissemangets fel och för en del är den tesen så pass övertygande att de glatt går till valurnan på söndag och lägger sin röst på SD även i EU-valet. En röst för fortsatt vänsterliberalt samarbete som trots allt gav oss fyra öre billigare bensin.