Demokratin och naturen har mycket gemensamt

Storleken på musslor skiljer sig dramatiskt, beroende på vilken miljö de lever i. Samma sak kan sägas om människor och demokratin.

Människor som får växa upp i en miljö som präglas av öppenhet och acceptans där de har möjlighet att utveckla sina inneboende talanger och färdigheter, har stora chanser att utveckla sin fulla potential och skapa sig ett liv som är rikt och meningsfullt.

Människor som växer upp under mindre gynnsamma förhållanden, löper risk för att få leva ett liv i skuggan av vad de egentligen kunnat bli.

Politiken formar människors livsvillkor, den avgör storleken på våra gemensamma resurser och hur de fördelas.

En förnuftig politik kan kompensera för skillnader i förutsättningar, mellan olika samhällsgrupper och bidra till att förbättra möjligheter till utveckling och framgång för hela befolkningen.

En ojämlik politik bidrar till motsatsen. Några exempel på hur en jämlik politik kan påverka människors villkor och förutsättningar är bland annat:

Ekonomi: Genom att skapa eller ändra ekonomiska incitament kan politiken påverka tillgången till arbete, inkomstnivåer och möjligheten att få ekonomiskt stöd vid behov.

Hälsovård: Beslut om sjukförsäkring, tillgång till mediciner och sjukvårdstjänster så att alla människors hälsa och livskvalitet värnas.

Utbildning: Politiska beslut om utbildningssystemet, inklusive finansiering, läroplaner och tillgång till resurser, har stor inverkan på människors utbildningsnivåer och möjligheter på arbetsmarknaden.

Bostäder och boende: En sund bostadspolitik påverkar boendekostnader, tillgång till säkra bostäder och tillgängligheten av infrastruktur och offentliga tjänster i bostadsområden.

Miljö och naturresurser: Beslut inom detta område kan påverka människors hälsa och välbefinnande genom luft- och vattenkvalitet, tillgång till ren energi och förebyggande av miljörelaterade risker.

Mänskliga rättigheter: Beslut om rättvisa system, icke-diskriminerande lagar och stöd till marginaliserade grupper kan påverka människors tillgång till rättvisa och lika möjligheter.

Några av fördelarna med ett samhällssystem som präglas av jämlikhet är att människor har samma rättigheter och skyldigheter, oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsvariation eller härkomst vilket gör att människor har likvärdiga möjligheter att påverka sina egna liv och samhället.

Jämlikhet kan förbättra produktiviteten i ett samhälle eftersom människor som behandlas rättvist tenderar att bli mer produktiva. Människor som behandlas väl och jämlikt stärker sitt självförtroende, vilket gynnar både individen och samhället som helhet.

Ett jämlikt samhälle minskar klyftor och frustration, vilket kan bidra till minskad brottslighet och ökad harmoni. Jämlikhet är inte bara en moralisk fråga utan också en viktig faktor för ett hållbart och välmående samhälle.

I en välutvecklad demokrati med jämlikhet i fokus, fyller politiken en stärkande och möjliggörande funktion, där människor oavsett bakgrund, har goda förutsättningar att utvecklas på sätt som kan komma dem själva och samhället tillgodo.

I motsats till en jämlik politik, kan vi se hur Tidöpartierna bedriver en politik som ökar de sociala och ekonomiska klyftorna och försämrar livsvillkoren för en majoritet av befolkningen.

Våldsutvecklingen kopplat till den illegala handeln med droger spelade en avgörande roll för Tidöpartiernas framgång det senaste valet. Tidöpartierna fick ett stort genomslag genom att använda sig av populistiska och förenklade slogans som anspelade på människors oro.

I den bild som målades upp porträtterades andra partier som naiva brottsapologeter, samtidigt som man beskrev sig själv som företrädare för ”hårda tag mot kriminella”.

Allmänhetens oro och rädsla visade sig vara ett vinnande kort, som Tidöpartierna fortsatt exploatera och använt för att motivera och legitimera stora delar av deras politik.

Samtidigt som det går att förstå hur vissa människor kunde attraheras av Tidöpartiernas förenklade slogans, bör vi vara på det klara med att ambitionerna sträcker sig långt bortom frågor som handlar om otrygghet och kriminalitet.

Samtliga partier som ingår i Tidöavtalet har ett gemensamt intresse av att begränsa vanliga människors rättigheter, det är bara drivkrafterna som skiljer de olika partierna åt.

Sverigedemokraterna har en tydlig ambition om att stöpa om Sverige till en auktoritär etno-nationalistisk stat, där vanliga människor berövas deras fri- och rättigheter.

Moderaterna och andra borgerliga partier som ingår i Tidölaget, har en tydlig ambition om att berika sig själva och sina vänner, på bekostnad av vanliga arbetare och andra grupper som tillhör de minst priviligierade.

Bakom sig har man en rad lobbygrupper och starka ekonomiska intressen.

Det som kännetecknar Tidöpartiernas politik är likgiltigheten inför vad den får för konsekvenser för samhället och demokratin. Den nya regeringen markerar en massiv förändring i svensk politik.

Det är lätt att förlora sig i de alarmistiska budskap som tagit stor plats i svenska medier, där fokus funnits på de mest extrema företeelserna i samhället.

Bakom alarmismen finns ett samhällssystem som trots att ojämlikheten ökat dramatiskt de senaste 20 åren, fortfarande är en mycket förmånlig miljö att leva och växa upp i.

Harald Eia som är känd som skådespelare och sociolog i Norge berättar i ett ”TED talk” (2016) att han skrev en masteruppsats som var fokuserad på rika människor, när han studerade sociologi i början av 90-talet.

När han intervjuade informanterna från överklassen sa de alla samma sak: ”Livet i Skandinavien är tufft. Vi måste jobba dubbelt så hårt för att tjäna pengar eftersom vi måste kämpa mot: höga skatter, starka fackföreningar som kontrollerar lönerna och en generös välfärdsstat som gör folk lata.”

En rik informat berättade för Harald att ”Det andra kallar ett socialt trygghetsnät, kallar jag en hängmatta.”

Rikedom för med sig många positiva saker för individer som uppnår ekonomisk framgång. Samtidigt kan det skapa problem i ett samhälleligt perspektiv eftersom personer som uppnår framgång ofta uppvisar minskad förståelse för människor som är mindre priviligierade.

En av frågorna Harald sökte svar på under sin studietid var: ”Var i världen det är lättast att bli rik”. Han hade en förutbestämd bild av att det var ett land med fria marknader, låga skatter och minimalt statligt ingripande.

Harald var tvungen att omvärdera denna bild när professorn i ekonomi vid universitetet i Oslo, Karl Moene, kontrollerade hur det egentligen såg ut.

Den mest tillförlitliga rapporten, när det kommer till rika människor, Wealth Report, sätter en gräns för individers rikedom vid ett nettovärde på mer än 30 miljoner USD.

Karl Moene konstaterade att om man granskar rika människor per capita (per miljon invånare), och utelämnar de rena skatteparadisen, som Cypern, Schweiz, Hong Kong, Singapore, Monaco, visar det sig att Danmark ligger på femte plats med 179 rika personer per en miljon invånare, Kanada på fjärde plats, Nya Zeeland på tredje plats, Sverige på andra plats och Norge på första plats.

Om man höjer gränsvärdet för rikedom till en miljard dollar kan man se att Tyskland ligger på femte plats med 1,2 miljardärer per miljon invånare, USA på fjärde plats, Norge på tredje plats, Sverige på andra plats, och Island på första plats.
Källa: Forbes billionaires list.

Det betyder i praktiken att det finns långt fler ”self made men”, i Skandinavien än USA.

En av orsakerna bakom detta är den sociala rörligheten som de skandinaviska länderna delar. Harald listar i övrigt höga skatter, starka fackförbund och en stark välfärdsstat som viktiga framgångsfaktorer.

Någon kanske vill invända och säga att Haralds föreläsning är från 2016. Det är enkelt att bemöta sådana invändningar med att konstatera att vi bara under 2021, fick 400 nya miljardärer i Sverige.

Grundtemat för den här texten är att demokratin och naturen har oerhört svårt att överleva om de inte får människors skydd och omsorg.

Uppmaningen är att inte låta Tidöpartierna beröva dina och andras barn deras möjligheter att få utvecklas i en miljö, där de har möjlighet att nå sin fulla potential.

Våldsutvecklingen är viktig att adressera, men låt oss inte bli lurade –  vi lever i en miljö som är snudd på idealisk för möjligheter till utveckling.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.