Nu vill de stoppa gängkriminaliteten med glosböcker

I en ledartext som publicerades i Expressen idag tokhyllades Danmark för sin framsynta migrationspolitik – ni vet den som har lett till att landet brottas med enorma problem med brist på arbetskraft, så pass stora att till och med Svenskt Näringsliv och Timbro har varnat oss för att gå samma väg här i Sverige eftersom det skulle få allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser. Vi behöver mer arbetskraft för att klara välfärdsutmaningen – inte mindre.

I artikeln framförs flera slitna klyschor som syftar till att beskriva skillnaden mellan PK-Sverige där man inte har vågat säga sanningen om problem med invandring och förnuftiga Danmark där man lyssnar på vanligt folk och tar deras oro på allvar.

I Expressens Danmarks-hyllning citeras Ulf Kristersson som menar att Danmark är femton år före oss och att vi måste bli mer som dem. Jag antar att det handlar om återvandringsprogram, smyckeslag där man beslagtar flyktingars minnesföremål och inte minst högerpopulisternas favorit: Språkkrav för medborgarskap.

Just språkkrav för medborgarskap lyfts fram av Expressens ledarredaktion som något som skulle ha kunnat avhjälpa situationen med gängbrottslighet.

Vi borde, enligt Expressen, ha lyssnat på Lars Leijonborg när han i rollen som Lejonkungen ville införa språkkrav för medborgarskap redan 2002.

Jag antar att tanken är att de gängkriminella istället för att vara ute och skjuta på gatorna ska sitta hemma och plugga glosor.

Man ser liksom framför sig hur en Ranelidsk känsla hos våra nysvenskar för skillnaden mellan de och dem skulle leda till ökad trygghet och tomma fängelser.

Leijonborg själv menade, i ett hyllningsreportage om honom som publicerades häromveckan i Dagens Nyheter, där han beskrevs som den stora föregångaren som tidigt insett det som andra har fattat först nu, att språkkrav för medborgarskap inte skulle löst hela problemet med gängkriminalitet, men att det hade varit en viktig pusselbit.

Det är lite som att stå vid ett nedbrunnet hus och säga att det kanske inte hade hjälpt helt och fullt om jag hade kissat på huset, men det hade kunnat vara ett viktigt bidrag för att släcka elden.

I Danmark har man språkkrav och krav på samhällskunskap för medborgarskap. Där kostar en ansökan om medborgarskap motsvarande 5 800 svenska kronor och själva språkprovet motsvarande 2050 svenska kronor.
Samhällskunskapsprovet kostar motsvarande 1 180 svenska kronor. För den som lyckas med båda proven i första försöket landar alltså notan på i runda slängar 9 000 kronor.

När det gäller det danska språkprovet så klaras det av ungefär 90%. Samhällskunskapsprovet klarar ungefär 60%, men det är stora skillnader mellan olika grupper. Statistik från 2017 visar att bara runt 20% av personer med flyktingbakgrund klarar provet. Personer med hög utbildning och västerländskt ursprung klarar sig absolut bäst. De med bristfällig skolbakgrund har svårast.

Danmark är, tillsammans med Österrike, det land i världen som ställer hårdast krav för medborgarskap. Många länder i Europa har språkkrav men det är betydligt mildare. I Norge räcker det till exempel med muntliga kunskaper.

I Sverige har delbetänkandet SOU 2021:2 om språkkrav för medborgarskap landat i att föreslå att ett sådant ska införas den 1 januari 2025.

Samtidigt konstaterar man i utredningen att det egentligen inte finns något direkt stöd för att det har någon positiv inverkan på integrationen.

“Det tycks dock finnas visst stöd för att det finns någon typ av samband mellan språk- och samhällskunskapstester och politiskt intresse, vilket inte bedöms fylla någon större integrerande funktion men som bl.a. bedöms ha ett symboliskt värde genom att det skapar en större närhet mellan individen och staten.”

Ja, ni hör själva. Tre vaghetsmarkörer, ett rejält tankehopp och en oklar teori om vad som skapar “närhet”. Det är på det halmstrået hela förslaget vilar. Vi ska införa språkkrav för medborgarskap trots att det bara är en ren symbolhandling.

Desto tydligare är utredningen när den beskriver tänkbara problem med att införa språkkrav för medborgarskap:

“Det finns dock inte något stöd för att ett högt ställt krav på språkkunskaper också leder till bättre integration. Tvärtom finns det stöd för att högre krav på språkkunskaper leder till exkludering och diskriminering, vilket riskerar att leda till segregation istället för integration.”

Jag undrar hur länge till vi kan fortsätta på den inslagna vägen där politik inte bedrivs utifrån vilka insatser som ger bäst effekt utan utifrån vilka insatser som ger flest röster från okunniga människor.

Språket är nyckeln till lyckad integration säger många. Absolut. Men det omvända är lika sant: Lyckad integration är en nyckel till språket.

Och framförallt: Man kan lära sig språk utan prov, hot och krav. En vanlig anledning till varför människor vill lära sig språk är för att de kan ha nytta av dem. Jag antar att den lösningen är för enkel.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.