Tillåt mig tvivla…

Formellt är ett antal centrala frågor besvarade av utredningen – men är de egentligen besvarade?

Fanns det inte andra sökande till jobbet som underrättelsechef som hade mer kvalificerade meriter än Linda Staaf?

Rimligen måste väl några regionala underrättelsechefer ha sökt tjänsten? Och även några regionala kriminalchefer? Alltså betydligt mer meriterade. Så tillåt mig tvivla på att det inte ska ha funnits mer kvalificerade sökanden.

Men hur det än var med det här, kommer det inte att komma fram. I varje fall inte nu. Tystnadskulturen inom Polisen fungerar. Därtill kommer det att finnas andra höga tjänster att söka framöver. Och då vill man inte som sökanden vara känd, eller ens misstänkt, som den som läckt till medierna.

Förklaringen till Linda Staafs stora löneförhöjning på drygt 9 000 kronor, var enligt utredaren bland annat att hon haft en låg lön tidigare i förhållande till andra på samma nivå. Kan så vara – men varför var det i så fall på det viset?

Det fick vi inte reda på genom utredningen. Det har överlämnats till var och en av oss att dra våra egna slutsatser av det.

Det där tjänstevapnet hon fick av Mats Löfving har ifrågasatts. Dels varför hon skulle ha det där hon skulle sitta bakom ett skrivbord högt upp i polishuset och dels för att hon inte skulle ha gått den utbildning som poliser måste ha för att få inneha skjutvapen.

Men nu helt plötslig har utredaren blivit upplyst om att Staaf och någon kollega har gått en extra vapenutbildning vid sidan om den vanliga.

Rimligen måste denna utbildning ha varit ytterst hemlig, eftersom så många i polishuset som har direkt insyn i utlämnande och hanteringen av skjutvapen har ifrågasatt att Staaf fick ut en pistol – via Mats Löfving.

Många år som grävande journalist har lärt mig att vara ytterst skeptisk till lämpliga förklaringar som dyker upp efter flera månader. Så var fallet med Quick-cirkusen och så var det även med polisutredningen avseende mordet och mordförsöket i Knutbysekten. Så tillåt mig återigen att tvivla.

Tog verkligen Löfving alla dessa beslut, som nu ses som jäviga av utredaren utan att hans närmaste chef, rikspolischefen Anders Thornberg, hade någon aning om det? Naturligtvis var det inte så. Men något sånt har inte utredaren fått fram – när han frågat Thornberg.

Kort sagt och sammanfattningsvis, så ska alltså rikspolischefen ha varit den enda i polishuset som inte kände till att Staaf och Löfving hade haft ett förhållande i många år – vilket var allmänt känt.

Men låt oss tänka oss att det verkligen varit så att rikspolischefen inte känt till deras förhållande under alla dessa år. Ja, jag är medveten om att det är svårt att tänka sig – men låt oss försöka.

Är det i så fall inte något som visar att rikspolischefen har väldigt dålig koll på sina närmaste chefer? Och därmed inte har en aning om eventuella beslut är jäviga eller inte?

Min slutsats kan bara bli att antingen ljuger rikspolischefen Anders Thornberg om det här – och då ska han avskedas. Eller också är det som han säger att han inte hade en aning om det hela – och då bör han också avskedas.

Naturligtvis kan inte en rikspolischef ha detaljkoll på allt som sker inom polisväsendet. Men här handlar det om hans närmaste man, Noa-chefen Mats Löfving och tillsättandet av en av de högsta tjänsterna, den centrala underrättelsechefen.

Därtill en ovanligt kraftig löneförhöjning och ett tjänstevapen som delas ut ytterst tveksamt.

Så vad kan vi då förvänta oss för konsekvenser av det här? Löfving ryker naturligtvis – med all rätt. Han kan ju inte gärna omplaceras inom Polisen, så han landar väl på den så kallade elefantkyrkogården på justitiedepartementet där han får sitta och vända papper. Om han ens behöver närvara.

När Kriminalvårdschefen Lars Nyhlén med ytterst kort varsel hamnade där efter en mutskandal inom Kriminalvården, var det ingen på departementet som kände till honom när DN sökte honom ett halvår efter att han skulle ha placerats där.

Inte nu – men efter en tid lär även Anders Thornberg hamna där, om han inte blir omplacerad och blir generaldirektör för något verk. Det brukar ju bli så med rikspolischefer som man till slut måste sparka.

Linda Staaf då? Hon som lyckats framställa sig som ett stackars offer med en månadslön på drygt 70 000. Vem vet, hon kanske söker en hög tjänst inom Försvarsmakten – och får den…

En mer väsentlig fråga är väl om den här utredningen kan tänkas resultera i att vi får en bättre högsta polisledning i Sverige? Och om det sedan kan sila ner genom organisationen så att fler brott, och då inte minst skjutningar, blir utredda?

Tillåt mig återigen att tvivla. Men man kan ju alltid hoppas. Så mycket sämre kan det väl inte bli om den här historien resulterar i att man rensar ut lite folk högst där upp i den centrala polisledningen.

Själv tyckte jag att Leif GW Persson överdrev lite när han för någon månad sedan framförde att man borde byta ut hela den högsta polisledningen. Men kanske har han rätt i det?

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Tillägg torsdag 23 februari 06.50

Nu på morgonen nås vi av beskedet att Mats Löfving har tagit sitt liv. Det utgör naturligtvis en väldigt sorglig avslutning på den här historien.
Kan i det här läget inte släppa tanken på att Löfving först blir offentligt avrättad som den ende syndaren i den ”utredning” som presenterades på gårdagens presskonferensen.
Därefter  intervjuades hans närmaste chef, rikspolischefen Anders Thornberg och vad han indirekt klargör där – är att Löfving kommer att sparkas.
Några timmar senare avslutade Mats Löfving sitt liv.