Det nödvändiga granskandet

Det är egentligen ännu värre än vad siffrorna ovan visar. För en väldigt stor del av journalistkåren skriver bara om ämnen som inte kommer i närheten av att vara känsliga i den här meningen.

En del skriver om heminredning, andra uteslutande om mat och ytterligare andra bara om bilar, båtar, datorer, hälsa och så vidare. Och därmed aldrig om de här ”känsliga ämnena”.

Andra journalister sysslar inte med någon form av granskande samhällsjournalistik över huvud taget, utan nöjer sig med att rapportera vad maktapparater i olika sammanhang vill ha framfört.

Kvar blir mindre än hälften av journalistkåren, varav fyra tusen alltså de senaste åren blivit skrämda av hot och trakasserier och därför väljer att inte ta upp ”känsliga ämnen”. Och det oavsett hur högaktuella frågor det kan röra sig om.

Vi som skriver på Para§raf har naturligtvis också genom åren fått vår beskärda del av hot och trakasserier. Några av oss har därför fått skyddade personuppgifter och som jag vidtagit vissa andra åtgärder – för att lugnt kunna skriva vidare om sånt som vi anser angeläget, oavsett hoten – oavsett vad trollarméerna kommer att tycka.

Vi viker inte ner oss. Vi står för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, för Europakonventionen och för de svenska grundlagarna. Och som en självklar konsekvens av det är Para§raf ett uttalat antirasistiskt magasin.

Att sedan vissa ser Para§raf som vänsterextremistiskt, är deras problem. Vi får trösta oss med att många av dessa personer även anser att DN, SVT och SR är vänsterextremistiska…

Några har hävdat att vi inte fattat det här med alla människors lika värde. Inte sällan försöker de förklara att för var och en av oss är det rimligen bara våra närmaste som har ett stort värde för oss.  De har alltså inte förstått vad det handlar om.

En svensk fotbollsspelare på internationell elitnivå har naturligtvis ett större värde som fotbollsspelare än snickaren som spelar korpfotboll. Medan snickaren har ett mycket större värde som snickare än någon enda internationell toppspelare i fotboll.

Och visst skulle både du som läser det här och jag bli oerhört mycket mer berörd om någon av våra nära och kära råkade väldigt illa ut, än om en för oss helt främmande människa gjorde det.

Men vad alla människors lika värde handlar om, är att vi alla oavsett hudfärg, ögonfärg, sexuell läggning, födelseort, språk, religion etcetera, är lika mycket värda när vi står inför domstol misstänkta för ett brott.

I en demokratisk rättsstat som Sverige, döms vi utifrån samma premisser – för att alla människor i det läget har samma värde.

Jag har beskrivit det här mer utförligt och bilagt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna i artikeln, Alla människors lika värde.

Deklarationen om de mänskliga rättigheterna inleds med orden:

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.

I den svenska grundlagen formuleras det så här:

Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Vi som står för det här ryms på Magasinet Para§raf med våra olika partipolitiska åsikter. Jag vet att en medarbetare är medlem i Centerpartiet och en annan i Vänsterpartiet. Och ytterligare en annan har klargjort att han är liberal.

Tidigare riksdagsledamöter från såväl Moderaterna som Kristdemokraterna är medarbetare eller har i varje fall skrivit en eller flera debattartiklar för Para§raf.

Sannolikt röstade någon av de andra medarbetarna på Miljöpartiet i årets val och någon annan på Socialdemokraterna.

Men – vi har aldrig och kommer aldrig att uppmana våra läsare att rösta på ett speciellt parti.

Men som en självklar konsekvens av att vi står för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen och de svenska grundlagarna, har vi tagit klart och tydligt avstånd från Sverigedemokraterna och uppmanat våra läsare att inte rösta på dem.

Nu när SD får ett oerhört starkt politiskt inflytande, antingen de får några ministerposter eller inte, blir Magasinet Para§raf en viktig motkraft.

Redan i grundskolan fick vi lära oss att en demokratisk rättsstat vilar på fyra grundpelare:
1. Den folkvalda riksdagen som stiftar landets lagar.
2. Regeringen som är verkställande.
3. Domstolarna som dömer.
4. Medierna som granskar.

Vi på Para§raf kommer aldrig att vika ner oss för högerextremismen, oavsett vad dess anhängare för tillfället tycker. Vi står för den demokratiska rättsstaten och alla dess grundläggande värden – de gör inte det.

En kritiskt granskande journalistik är nu viktigare än någonsin – inte minst när tusentals journalister skrämts till tystnad.

Om den sedan formuleras i form av artiklar eller nyhetskrönikor, kan vara detsamma. Själv föredrar jag formen med krönikor för att där står skribenten öppet för sina egna ståndpunkter. Kan även uttryckas med orden: Jag föredrar en ärlig subjektivitet framför en förment objektivitet.

Du som ännu inte prenumererat på Para§raf – gör gärna det. Det kostar dig bara 29 kr i månaden, alltså hälften av vad ett enda exemplar av en dagstidning kostar – och för det får du mer än 5 000 premiumartiklar på Para§raf.

Vi bjuder på den första månaden – och inget hindrar att du avslutar din prenumeration efter den månaden. Det är upp till oss att visa dig att det är värt att fortsätta prenumerera.

Väljer du att prenumerera för ett helår på en gång bjuder vi på de första två månaderna och du betalar endast 290 kr för hela året.

För det här får du nyhetsuppdateringar sju dagar i veckan och nya artiklar och/eller krönikor sex dagar i veckan. Genom att många redan prenumererat har vi nu kunnat genomföra vad vi hade hoppats på när vi införde betalvägg – att det aldrig skull vara några annonser/banners inne i de redaktionella texterna.

Du är sannolikt lika trött som jag är på att i en del medier kunna läsa 5-6 meningar och sedan kommer nästa annons, och nästa och nästa…

Slutligen, vi har fått en del mejl om att man inte vill lägga ut sina kortuppgifter på nätet eller att man vill swisha in betalningen. Om du har samma uppfattning, kontakta Sofia Silventoinen så hjälper hon dig att fixa det.

Du är välkommen att prenumerera här. Och uppmana gärna andra att stödja oss genom att prenumerera. Eller varför inte ge bort en årsprenumeration till någon?