Nyhetssammandrag lördag 11 juni 2022

Skärpta straff för återfall i rattfylleri. Regeringen vill höja straffen för grov olovlig körning och rattfylleri från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Därmed får Polisen möjlighet att frihetsberöva den som kör rattfull eller utan körkort direkt på plats.
Det föreslås också att maxstraffet för grovt rattfylleri ska skärpas, från dagens två, till tre års fängelse samt att återfall i rattfylleri i normalfallet ska dömas som grovt rattfylleri till fängelse eller frivårdspåföljd.
– Att personer gång på gång utsätter andra för livsfara, det kan vi inte tillåta. Vid upp­repade trafik­brott måste därför sam­hället kunna reagera med än mer kraft, säger justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson (S) i ett pressmeddelande.
Ett oaktsam­hets­ansvar föreslås också för olovlig körning. Det innebär att det ställs ökade krav att på förhand kontrollera att en person har rätt att köra fordonet, till exempel om man har ett utländskt körkort.

Kriminalvården får besluta om tillfälligt omhändertagande. Riksdagen har nu beslutat om lagändringen som träder i kraft den 1 oktober och innebär att Kriminalvården ges möjlighet att vid allvarlig misskötsamhet tillfälligt frihetsberöva villkorligt frigivna och personer dömda till skyddstillsyn.
– Det är ett beslutsmandat vi inte haft tidigare. Det blir kanske de mest ingripande beslut som Kriminalvården kan göra på egen hand, säger Emma Ekstrand, enhetschef Frivården.
Idag ligger beslutet om att omhänderta en klient vid allvarlig misskötsamhet hos övervakningsnämnden. Beslut kan inte fattas utanför kontorstid, förekommer misskötsamhet under kvällar eller helger sker omhändertagandet först senare. Den luckan i lagstiftningen täpps nu till, när Kriminalvården kan agera snabbt och besluta att klienten ska omhändertas. Övervakningsnämnden ska senast dagen därpå pröva om beslutet ska fortsätta gälla.
– Lagändringen gör, tillsammans med utökade befogenheter till elektronisk kontroll, fotboja, att vi får kraftfulla verktyg. Det är viktigt för förtroendet för påföljden, säger Emma Ekstrand.
För klienterna innebär detta en snabbare konsekvens. Omhändertagandet är inget straff i sig, utan ett sätt att återetablera övervakningen och ett led i utredningen för vad som ska hända sedan. Det kan ytterst bli så att villkorlig frigivning förverkas eller att en skyddstillsyn omvandlas till fängelsestraff i stället.

Psykiater mister läkarlegitimation – ska ha bränt journaler. En läkare i Mellansverige anmäldes 2019 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att ha skrivit ut stora mängder botox och tillväxthormon till sina patienter. Då läkaren är psykiater ansåg regionen att förskrivningarna var både orimliga och medicinskt otillbörliga, skriver Läkartidningen.
När IVO ville se journalerna kom psykiatern med olika förklaringar, att de inte kunde hittas, att han hade blivit allvarligt sjuk och inte kunde ta sig till platsen där handlingarna förvarades. När IVO kontaktade psykiatern ett år senare uppgav han att han bränt upp handlingarna då han skulle åka utomlands för att arbeta och inte ville att någon obehörig skulle komma åt dem.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) anser att psykiatern har brustit i sina skyldigheter som läkare och systematiskt hållit sig undan IVOs tillsyn. Han mister därför sin legitimation med omedelbar verkan.