Shantaram – boken fångarna älskar

Att läsa är lite av en passion för många i häkte och fängelse, eller det blir en passion när det är brist på annat vettigt att göra. Även om många tittar på TV för att koppla av, så är verklighetsflykten som böckerna ger något som många upplever vara än bättre. En bok som enligt många får andra att blekna i jämförelse är ”Shantaram”.

Detta är en roman av episka proportioner. Detta kanske låter överdrivet, men det är faktiskt sant. Inne på landets anstalter går ryktet om berättelsens fulländning. Fångar är generellt sett kräsna när det gäller vad de läser och att de älskar en bok som är på över 1000 sidor (ja, du läste rätt, över tusen sidor), säger en hel del. Boken skildrar ett livsöde med otroliga människor i ett fascinerande land.

Från ett australiskt säkerhetsfängelse lyckas huvudpersonen rymma från ett flerårigt straff för väpnat rån. Hans flykt tar honom till Indien där han får uppleva allt från de fattiga, lantliga byarna, till slummens kåkstäder där misären är djupt rotad och påträngande – men där invånarna ändå försöker njuta av sina liv. Bombay-maffian rekryterar honom och han hamnar i fängelse där han torteras. Men trots alla motgångar tar han sig alltid tillbaka och lyckas även få flera roller i olika Bollywoodfilmer. Genom allt är kärleken till kvinnan han träffade första dagen i Bombay ständigt närvarande. ”Shantaram” är en spännande och äventyrlig kärlekshistoria. Dessutom är den till stor del sann, berättelsen är nämligen baserad på ett drygt decennium av författarens liv.

När man väl har läst de drygt 1000 sidorna, lämnas man med en enda känsla: besvikelse. Och då menar jag besvikelsen över att man aldrig mer kommer att kunna ha boken oläst. Tro mig, jag överdriver inte. Glöm de stora klassikerna – om man bara ska läsa en enda bok i hela sitt liv så är det ”Shantaram” som gäller.

Författare: Gregory David Robert
Översättning: Hans O. Sjöström
Förlag: Brombergs
Utgivningsår: 2007