Läskunnig generaldirektör sökes

Vi som är gamla nog att minnas detaljerna från ett busringningsprogram från radio men inte gamla nog att omedelbart associera detta till Kalle Sändare minns hur Kristian Luuk ringde upp affären och ville byta en flaska för fett hår till en flaska mot fett hår. Han ville ju bli av med det feta håret, inte få ännu fetare hår. Det förtvivlade affärsbiträdet försökte gång på gång förklara för honom att det betyder samma sak, att flaskan för fett hår i själva verket är en motflaska.

Med den lilla detaljen att det inte längre är roligt har generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) exakt samma ingång som Kristian Luuk hade. Han tror att han leder myndigheten mot psykologiskt försvar. Han har blandat ihop allt. Någon annan förklaring finns inte.

Ni kommer ihåg historien. Strax innan valet till Europaparlamentet gjorde TV4:s Kalla fakta ett avslöjande om Sverigedemokraternas trollfabriker. Det visade sig att partiet drev en massiv propagandamaskin med anonyma trollkonton i syfte att påverka väljare och underminera de vanliga demokratiska spelreglerna.

Så långt inget konstigt. Partier skriver som bekant gärna in ord i sina partinamn för att förklara vad de har ont om. Moderaterna är inte moderata, Liberalerna är inte liberala, Kristdemokraterna är inte kristna, Sverigedemokraterna är inte demokratiska… Ja, ni fattar.

Det står demokratifientliga partier fritt att utnyttja demokratin för att tillskansa sig makt och det är andra politikers, opinionsbildares och journalisters plikt att granska detta. Väljarnas plikt är att inte gå på skiten.

Och så har vi en myndighet. Myndigheten för psykologiskt försvar. Inte mot. På hemsidan möts man av den slagkraftiga formuleringen “Vi värnar om det öppna och demokratiska samtalet och den fria åsiktsbildningen”.

Tanken med MPF är att man ska “stärka befolkningens motståndskraft” när det gäller den “gemensamma förmågan att upptäcka och stå emot otillbörlig informationspåverkan som riktas mot Sverige”. Uppdraget tycks handla om att se till att till exempel Putin-propaganda av det slag som anställda vid Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning ägnat sig åt inte får fotfäste hos befolkningen.

Nu är det märkligt nog så att MPF har en generaldirektör som gör precis tvärtom. Han försöker hindra de krafter som vill stärka vår motståndskraft mot manipulation av demokratin. För honom var det tydligen viktigt att till varje pris smutskasta Kalla faktas journalistiska granskning och försöka rädda Sverigedemokraternas anseende.

Omedelbart efter att det SD-kritiska reportaget sänts valde MPF att anmäla TV4 till Granskningsnämnden. Myndigheten krävde att TV4 skulle ta bort delar av programmet. De hävdade också att TV4:s granskning var “vilseledande, osaklig och i strid med gällande medieetik”.

Allt det där tog man senare tillbaka men menade ändå att det varit fel av TV4 att klippa in intervjuer med myndighetens anställda i programmet. MPF hade rätt i sak. De hade bara förhastat sig lite med sina krav.

Behöver Sverige generaldirektörer som inte förstår grundlagen och därför förhastar sig lite? Svaret är, för den som inte förstår retoriska frågor, nej.

Magnus Hjort heter generaldirektören som inte behövs och han har tidigare visat prov på dåligt omdöme bland annat genom att podda med högst tveksamma Epoch Times, en publikation känd för stöttande av högerpopulistiska politiker i Europa och Donald Trump i USA. En rapport som kom 2019 visade till exempel att Epoch Times var näst störst bidragsgivare till Trumps valkampanj.

Nu kräver Socialdemokraterna Hjorts avgång eftersom förtroendet är förbrukat. Man anser att Hjort och ledningen inte agerat professionellt utan ägnat sig åt politiskt motiverad verksamhet. Det är svårt att inte hålla med. Risken finns väl bara att Hjort är precis den sorts generaldirektör Tidögänget vill ha kvar.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.