Den dysfunktionella elmarknaden

El är färskvara och måste användas i samma stund som den alstras. Det har vi hört i många år. Men är det riktigt så? Vi hör ju också ofta, framför allt från kärnkraftsanhängare att det behövs svängmassa i elsystemet. Men är det riktigt så?

Häromdagen var det ett reportage på radion om en människa som hade installerat ett batterilager på 40 kWh för att stötta elnätet. Reportern ställde ett antal frågor som avslöjade att reportern inte förberett sig och var oinsatt.

Det tycks blir vanligare att reportrar inte är insatta och därför bara ställer några ytliga frågor och inte kan följa upp uttalanden. Det är i sig allvarligt och troligen beroende på att journalistiken måste dra ner av olika anledningar. Men det är en annan fråga.

Reportern frågade batterimannen när denne trodde att det skulle bli en sak för vanliga villaägare att installera batterier för att stötta elnätet?

Det finns idag tusentals solcellsanläggningar med batterilager som är anslutna till CheckWatt (det finns även andra med likande upplägg).
Svenska kraftnät har skyldighet att balansera elnätet så att nätfrekvensen håller sig på 50 Hz.

Svängmassa (från bl. a. turbiner och generatorer) ger en tröghet som balanserar ut frekvensen på nätet. Batterier och elektronik för frekvensutjämning gör samma sak, håller nätfrekvensen på 50 Hz.
Svenska kraftnät köper in effektreservkapacitet. Det mest kända är väl oljekondenskraftverket i Karlshamn.

Det kostar stora summor att hålla sådana kraftverk i beredskap för att kunna sättas in vid behov. Det finns ju en massa andra typer av elgeneratorer som sätts in allt efter behov. CheckWatt upphandlar åt svenska kraftnät, reserv effektkapacitet i form av befintliga (solcells)batterier.

Ägaren av batteriet får en rätt bra ersättning för det. Reklamen säger för en vanlig villaanläggning, 40–50 000 kr per år. Nu är ju reklam oftast mycket bättre än verkligheten. Själv har jag anslutit mig till CheckWatt i februari i år. Jag kan alltså inte uttala mig om vad ersättningen blir per år.

Mitt batteri är på 9,6 kWh vilket motsvarar en effektreserv om 5 kW. För februari fick jag en ersättning om knappt 400 kr. Mars ligger på samma nivå och i april ligger jag när halva månaden gått på ca 700 kr i ersättning. Min egen prognos säger att jag för ett helår får 8-10 000 kr.

Så långt är allt väl. CheckWatt styr mitt batteri helt och hållet. I avtalet med CheckWatt står det att de styr det med bästa möjliga avkastning för mig som ägare. Jag går inte in på hur laddning och urladdning fungerar.

Utan det som är intressant är, hur länge kommer ersättningen vara på den nivå den är idag?
Ju fler som skaffar batterilager desto lägre kommer ersättningen att bli. Det är klart.

Men vad händer om alla skulle ha ett batterilager? Finns det tillräckligt med batterikapacitet ute i samhället finns inte längre marknadsmekanism att den dyraste elen sätter elpriset på börsen. Det skulle innebära att elleverantörerna kan sätta ett fast pris dygnet runt.

Det finns ju inga effekttoppar, batterierna jämnar ut. Möjligen blir det effekttoppar i elnätet, men med en stor spridning av batterilager över landet blir effekttopparna i näten lägre. (jag har mitt batteri i elområde 2, som ger mig trots god eltillgång och svängmassa (vattenkraft) bra ersättning ändå).

(Att elmarknaden är dysfunktionell visar inte minst att lägsta priset i SE2 igår söndag 14 april var -22 öre/kWh).

Är elproducenterna intresserade av storutbyggnad av batterikapacitet? Knappast, deras elhandel lever på skillnaderna i tillgång och efterfråga, den ger goda inkomster när all el säljs till det dyraste sättet att generera el.   

Är svenska kraftnät intresserade? Jo, för att det minskar behovet av effektreserv i form av kraftverk och behovet av att bygga elnäten. En kostnadseffektivisering.

Är staten intresserad? Knappast, den 1 januari 2024 togs det gröna avdraget om 50% för batteri till solcellsanläggningar bort, om batteriet ansluts till CheckWatts tjänst.

Skatteverket gjorde en omtolkning av lagen, avdraget medges endast om batteriet i huvudsak används till lagring av egen el. (Senast i oktober 2023 frågade jag Skatteverket och då var beskedet tvärtom.) Sista ordet är nog inte sagt i frågan, det finns uppfinningsrikedom, speciellt när det gäller bidrag och att undvika skatter.

Samhällsekonomiskt borde den här typen av insatser stöttas.
Det är ju helt klart bättre att ett solcellsbatteri används året om och inte begränsas till den delen av året då solen skiner tillräckligt.

Är konsumenten intresserad? Krasst ekonomiskt så länge ersättningen är bra finns det intresse. Men även långsiktigt borde det vara intressant. Att eliminera eller minska effekttopparna kommer att sänka marginalpriset på el.

Det är ekonomiskt intressant och det är en samhällsinsats som gör att behovet av el-generering med svängmassa och reservkraftverk minskar. Dessutom om batterilagret är en del av en solcellsanläggning, minskar behovet av utbyggnad av el-generering.

Dessutom kan man bygga ut med mer förnybart såsom vindkraft. Behovet av kärnkraft minskar.

Jag kan också tänka mig att det medför en större medvetenhet om el vilket leder till effektivisering. Då minskar behovet av utbyggd elgenerering. Vi har sett det förr att elbehovsprognoserna stämt dåligt överens med de verkliga behoven.

Att ta elen i egna händer ger en trygghet, prismässigt och beredskapsmässigt. Det gäller inte enbart vanliga konsumenter, utan även organisationer och företag.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens