Vi glömmer för fort

Av Börje R P Carlsson 2024-04-03

Dagens skjutningar och sprängningar är förödande på många sätt och våra beslutsfattare tycks vara glömska men framförallt handfallna. Deras enda lösning är hårdare och längre straff och inskränkningar på medborgarnas integritet.

Medborgarna är tyvärr lika glömska men med många ack och ve vid varje skjutning eller sprängning. Någon dag senare är den glömd för nu har det kommit en ny skjutning eller sprängning.

Varje händelse även om den medfört någons död sätter uppenbart inga djupare spår och likt ett effektivt plåster lägger sig glömskan över händelsen.

Och det är väl tur det för tänk om vi i minnet skulle bära med oss alla sprängningar, skjutningar och dödsskjutningar. Livet skulle bli outhärdligt om vi inte glömmer.

Det krävs något särskilt hemskt för att händelsen ska leva kvar i minnet mer än någon dag. När en 13-årig flicka dödades levde hennes öde länge hos gemene man men när 13-årige Milos föll offer (kanske ännu mer utstuderat eftersom den 13-åriga flickan sköts till döds av en slump eller våda medan Milos avrättades) så tycks han vara glömd i stort sett bara en kort tid senare.

Sveriges befolkning har oförskyllt fått vänja sig vid denna höga dödlighet och här får man nog skylla mycket på våra styrande som inte tagit denna typ av brottslighet på fullaste allvar förrän nu när skjutandet, dödandet och sprängningar blivit vardagsmat.

För att komma tillrätta med det dödliga våldet hämtar de svenska beslutsfattarna idéer och inspiration från New York som har tacklat sina problem mot dödligt våld genom att beivra all brottslighet, stort som smått, och lagföra de misstänkta.

Genom detta har New Yorks styrande fått ner dödandet från en jättehög nivå till att i dag per capita ”bara” vara sju gånger högre än i Sverige.

Nej New York-modellen i all ära, så passar den nog inte i Sverige.

Passa i Sverige skulle dock en Sverigemodell göra. En modell där poliserna finns nära medborgarna. Detta är något som politikerna nu lite halvlojt börjat titta på men ännu inte löpt linan ut.

Den polisorganisation som varit närmast denna modell var när polisen var indelad i länsmyndigheter men inte heller då löpte man linan fullt ut. Svensk polis har sedan förstatligandet 1965 styrts av olika intressen men där resultatet aldrig varit det mest eftersträvansvärda.

Det har alltid funnits andra idéer som varit mer attraktiva och styrt organisationsförändringarna, oftast ekonomin, för under många år var polisen utsatt för besparingsiver.

Det är inte så många år sedan alla poliser över en viss ålder erbjöds förtidspension och när inte tillräckligt många nappade på detta erbjudande friställdes alla poliser över en viss ålder.

Nu när det brinner i knutarna kanske Sveriges medborgare kan få den polis som vi betalar för.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.