Med bitterheten och hatet som drivkraft

Av Anders Cardell 2024-03-17

Ett vanligt dilemma som människor som vill föra samtal om hur samhället kan utvecklas kan ställas inför på sociala plattformar, är möten med människor som befinner sig där för att få emotionell tillfredsställelse. Rage bait är en engelsk term som hänvisar till innehåll som är speciellt utformat för att framkalla starka känslomässiga reaktioner, särskilt ilska eller upprördhet.

Termen ”bete” antyder att innehållet är skapat på ett sätt som syftar till att ”trigga” och locka människor att engagera sig, ofta genom att utnyttja kontroversiella ämnen, sensationell information eller provocerande språk eller bilder.

Rage bait kan liknas vid spel eller internetporr, när det gäller dess potential att manipulera hjärnans belöningssystem och skapa en känsla av tillfredsställelse eller engagemang. 

Precis som spel och internetporr kan rage bait utnyttja olika psykologiska principer för att fånga och behålla användarens uppmärksamhet och utlösa en belöningsrespons i hjärnan.

De starka reaktionerna som rage bait medför aktiverar det limbiska systemet och frigör neurotransmittorer som dopamin, vilket bidrar till att skapa en känsla av tillfredsställelse eller spänning.

Liksom spel och internetporr kan rage bait vara utformat för att erbjuda en oavbruten ström av stimulans och belöningar. 

Genom att presentera kontroversiella eller provocerande ämnen och locka användare att engagera sig med innehållet genom likes, kommentarer eller delningar, kan rage bait upprätthålla en känsla av spänning eller förväntan hos användaren.

Precis som vissa personer kan utveckla ett beroende av spel eller internetporr, kan människor bli beroende av att publicera hatfulla inlägg eller ”rasa” på sociala plattformar.

I förlängningen kan det skapa ett begär av att konsumera eller producera den typen av material regelbundet.

Det kan vara bra att känna till att företeelser som triggar hjärnans belöningssystem, ofta används som ångestdämpning.

Andra orsaker till varför människor kan fastna i ett återkommande rage bait beteende, kan handla om att upprätthålla en känsla av tillhörighet till en viss grupp eller gemenskap.

Den sammantagna informationen innebär att vissa personer som man möter på sociala plattformar befinner sig där, av helt andra orsaker än utveckling eller lärande.

Därför kan det vara bra att ha rimliga förväntningar om möjligheterna till ett konstruktivt samtal på dessa plattformar.

Om man märker att man kommunicerar med någon som saknar en uppriktig intention om att föra ett konstruktivt samtal, behöver man inte fortsätta att underhålla kommunikationen.

Precis som med porr på nätet har man ingen skyldighet att tillfredsställa andra människors destruktiva begär.

Humanister brukar ofta anklagas för att ”godhetsknarka” när de visar empati eller publicerar positiv information i sociala medier. Det vore intressant att få förslag på vad man bör kalla rage bait-beroende klickjägare som inte kan sluta att sprida hat och negativitet.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Anders Cardell växte upp i det lilla brukssamhället Hallstahammar och i stockholmsförorten Östberga.
Han blev anställd på Fryshuset i slutet på 80-talet där han arbetade fram till att Anders Carlberg gick bort 2013.
Anders har varit aktiv i olika former av ideell verksamhet parallellt med sitt ordinarie arbete. De senaste åren har varit starkt präglade av att han har blivit förälder:
– Jag skriver för att jag känner ett ansvar för att göra det jag kan, med de resurserna jag har, för att skapa ett bättre samhälle, säger Anders.
Anders Cardell är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.