Vem ska ha rätt att betrakta sig som en fullvärdig medborgare?

Trots att det finns svar på dessa frågor, kommer du inte få höra dem från någon av Sverigedemokraternas företrädare.

Svaren innehåller nämligen varken ”etnicitet” eller ”svensk kultur”. En stor del av forskningen kring hur medborgarskapet ska definieras, baseras på teorier av sociologen Thomas Humphrey Marshall.

Marshall analyserade utvecklingen av medborgarskapet som en utveckling av civila, politiska och sedan sociala rättigheter.

Han beskrev i sin essä Citizenship and social class (1950) hur man kan prata om tre typer av medborgarskap, ett politiskt, civilt och socialt medborgarskap.

Även om uppdelningen kritiserats och senare kompletterats, är den fortfarande giltig.

Kortfattat kan man, enligt Marshall, säga att civilt medborgarskap innefattar rättigheter som är nödvändiga för den individuella friheten rätten till yttrande, till att tänka fritt, till ägande och att kunna sluta avtal och rätt till rättvisa.

Politiskt medborgarskap som innebär rätten att deltaga i det politiska livet, rätten att deltaga i val och att kunna bli vald.

Socialt medborgarskap som innefattar allt från rätten till ekonomisk välfärd och säkerhet till att fullt deltaga i det sociala livet och att kunna leva livet i enlighet med den rådande standarden i samhället.

En generalisering av det moderna medborgarskapet tvärs över de sociala strukturerna betyder att alla medborgare ska vara lika inför lagen.

Hur detta fungerar i praktiken går att värdera genom att analysera olika delar av offentlig service, som handikappverksamhet, äldreomsorg och sjukvård.

Olika lagar och organisationsformer (offentligt, privat, frivilligt, korporativt) har betydelse för hur de politiska ambitionerna kan förverkligas och efterlevs i praktiken. 

Människor har blivit uteslutna/hindrade från medborgarskap eller medborgerliga rättigheter på grund av klass, kön, ras eller ålder genom historien, både i Sverige och i andra länder.

Vi kan se att det sker även idag, även om vi kommit långt i kampen för människors lika rättigheter. Ett relevant begrepp när man pratar om medborgarskap, är det man kallar medborgarskapsideal.

Förenklat är medborgarskapsideal en beskrivning av en samling av värderingar och principer som beskriver vad en medborgare bör sträva efter att efterleva. 

Skolan har ett ansvar för att forma och fostra morgondagens medborgare.

Därför har det varit viktigt för skolan att fundera över hur man utformar utbildning för att elever ska kunna utvecklas i enlighet med rådande medborgarskapsideal.

Medborgaridealsteorin som används i skolvärlden presenterar tre olika typer av medborgare som behövs i ett effektivt, demokratiskt samhälle.

Den personligt ansvariga medborgaren. Denna medborgare tar sitt ansvar för samhället genom att arbeta efter förmåga och till exempel volontärarbeta, plocka skräp, ge blod, betala skatt och följa lagar, ställer upp och fokuserar på att ge tillbaka till samhället samt tänker på de som har sämre förutsättningar.

Den deltagande medborgaren. Denna medborgare tar ledarpositioner i etablerade samhällsstrukturer på lokal, regional och nationell nivå samt strävar efter att lösa sociala problem och förbättra samhället.

Den rättviseorienterade medborgaren. Den rättviseorienterade medborgaren strävar efter att förbättra samhället genom att kritiskt analysera och ta itu med sociala problem och orättvisor på en systemisk och strukturell nivå.

Slutsatsen är att Medborgarskapsidealen i första hand är baserade på vad människor gör eller strävar efter, snarare än vem man uppfattas vara eller kan bli kategoriserad som.

Eftersom utgångspunkten för det ideal som beskrivs, inte är bundna till hudfärg, etnicitet, ”kulturell bakgrund” eller religion, innebär det att människor oavsett bakgrund har möjlighet att inkluderas.

Trots att idealen är breda och inkluderande är de inte perfekta, människor har olika förmågor. Därför har man även arbetat för att inkludera människor med olika funktionsvariationer.

Det Sverigedemokraterna visat mycket tydligt i sin politik är att de har en ambition att förändra villkoren för medborgarskapet och omskapa det rådande medborgarskapsidealet.

På en direkt fråga om vem som ska ha rätt att kalla sig svensk kan vi se att Sverigedemokraterna anser att flera grupper ska exkluderas, oavsett om de lever upp till de ideal som beskrivs.

Judar, samer och nu senast muslimer är några av de grupper som inte ska ha samma rätt som andra att kunna betrakta sig själva som fullvärdiga medborgare, enligt Sverigedemokraterna.

Med tanke på hur partiets företrädare uttalat sig är ingen förvånad om HTBQ-personer och människor med olika funktionsvariationer är de som står näst på tur för att exkluderas.

Den slutsats man kan dra är att vissa grupper aldrig kommer kunna få likvärdiga rättigheter i samhället Sverigedemokraterna vill skapa.

Det är något alla behöver fundera över, inte bara de som just nu befinner sig i den omedelbara farozonen för partiets politik.

    Anders Cardell växte upp i det lilla brukssamhället Hallstahammar och i stockholmsförorten Östberga.
Han blev anställd på Fryshuset i slutet på 80 talet där han arbetade fram till att Anders Carlberg gick bort 2013.
Anders har varit aktiv i olika former av ideell verksamhet parallellt med sitt ordinarie arbete. De senaste åren har varit starkt präglade av att han har blivit förälder:
– Jag skriver för att jag känner ett ansvar för att göra det jag kan, med de resurserna jag har, för att skapa ett bättre samhälle, säger Anders.
Anders Cardell är en av Para§rafs fasta krönikörer.