Elpriserna – vet du vad du betalar för?

En granne/vän och jag formulerade för ett tag sedan ett medborgarförslag om att bygdegårdar och liknande borde ha kostnadsfritt internet.

Internetföreningen som vi är med i utlovade gratis trafik då föreningen numera har drygt tusen medlemmar och ett avtal om datamängd som aldrig slog/slår i taket.

Fri internettrafik (normal kostnad 60 kr/månad) skulle således inte medföra en högre kostnad för föreningen och dess medlemmar. Medborgarförslaget gick därför ut på att övertala kommunen att befria samlingslokaler från den fasta månatliga kostnaden (200 kr/månad), den så kallade nätavgiften.

Döm om min förvåning när en politiker säger till mig att kommunen hade svårt för att ta ställning då vissa politiker inte förstår kostnadsbilden. Några förstod alltså inte att internetkostnaden består av en fast månadskostnad för infrastukturen, det vill säga kablarna (fiber) in till byggnaden och en kostnad för själva trafiken.

En kan ju fundera om dessa politiker har el i sina bostäder? Säkerligen, men de kan ju aldrig ha förstått vad de betalar för när elräkningarna dimpar ner.

Ja, vad betalar vi egentligen för? El skall transporteras. Därför behövs det kablar. Hur mycket el som skall transporteras på kort tid, det vill säga eleffekt, bestämmer hur tjocka kablarna skall vara.

Då vi har mer eller mindre fasta värden för spänning (spänning= Volt och elström=Ampère, eleffekt är V x A) uttrycks effekten i Ampére. Vi abonnerar på 16A, 20A, 25A eller ännu högre. För detta abonnemang betalar vi en fast avgift per år.

Det är nätägaren som äger nätet och som sätter priset för abonnemanget. Det är en monopol verksamhet. Själv, jag har Vattenfall som är nätägare, betalar jag enligt min senaste räkning för 16A abonnemang 3920 kr inkl moms. Nätägaren tar också ut en avgift för transporten av el, per kWh en sk rörlig avgift, i mitt fall 30,5 öre/kWh inkl moms.

Staten vill ha ytterligare en del av elkostnadskakan och vi betalar energiskatt. I mitt fall, och jag bor i en del av Sverige där elskatten är reducerad, 37 öre/kWh inkl moms, den är 49 öre/kWh för andra delar av Sverige. Och, JA det är moms på skatt.

Vi har det systemet i Sverige. Det är moms på elskatt, nikotinskatt, alkoholskatt med mera. Det verkar dock som att svensken endast ondgör sig över moms på elskatt.

Elhandelskostnader. Vi köper el, det vill säga elströmmen (ström av elektroner) från ett elhandelsbolag. Dessa har också flera olika avgifter. Dels betalar vi för själva elen ett pris per kWh. Hur mycket?

Ja det är en liten djungel. Man kan ha fast pris och man kan ha rörligt pris. Man kan också ha en kombination av dessa två. För att hitta elpriser kan man använda sig av prisjämförelsesajter på nätet.

Exempelvis elskling, elpriskollen, compricer med flera. Dessutom betalar man ofta en fast kostnad per år. Observera att i elhandelspriset ingår det om det inte står uttryckligen något annat, elcertifikatavgift, handelsbolagets påslag och även här, moms.

Observera också att det är valbara längder på avtalstiden. Ännu viktigare är att kontrollera att man har ett avtal. Flera elhandelsbolag talar nämligen inte om, om avtalet löpt ut och då får man så kallat anvisat pris. Det brukar var minst 50% dyrare. Seriösa elhandelsbolag meddelar naturligtvis innan avtalet löper ut.

Jag fick häromdagen en fråga varför elen ena dagen kan vara 10 öre/kWh och dagen därpå 82 öre/kWh (detta är så kallat naket elpris, inga påslag, inga skatter).

Det vi ska komma ihåg är att elmarknaden avreglerades med början 1992 och slutfördes 1996. Både socialdemokratiska och moderatregeringar drev igenom detta. Vissa säger hellre att marknaden omreglerades då marknaden knappast kan kallas fri. Till och med Energimyndigheten har uttryckt att elmarknaden är ett oligopol.

Jag svarade på frågan så här: Jag har ett kort svar och ett längre. Den korta förklaringen är avregleringen av elmarknaden med andra ord kapitalistisk prissättning.

Den längre förklaringen kräver lite djupdykning i Nordpool. Jag ser att vindkraften varierat en hel del de aktuella dagarna från 6628 MWh (Fredag 8 sept med 82 öre/kWh avrundat Nordpoolpris) till 20 647 MWh (Tisdag 12 sept med 10,14 öre/kWh på Nordpool) per dag som min och max.

9-10 sept var lö-sö. Då var behovet av el lägre viket ger lägre priser (motiv till att vara sparsam med el=> systemmässigt lägre priser).

Priserna sätts en dag i förväg. Det innebär att de som lämnar priser får gissa en del saker. Exempelvis är snabbstopp av ett kärnkraftverk svårt (eller ska vi räkna med det som vanligt förekommande numera?) att förutse.

Då kan priset ha satts för lågt vilket brukar ge en rekyleffekt dagen efter. Här är listan med händelser som påverkar elpriserna kortsiktigt.

Information från driften, källa: https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/information-fran-driften/

Vecka 37, uppdaterad 11 september 2023. Kommentar från driftchefen;
– Ringhals 4 är avställd för årlig revision som avslutas 25 september.
– Forsmark 2 är avställd för årlig revision. Tillbaks på nät 14 oktober.

– Halva Nordlink (HVDC länk mellan Norge och Tyskland), 700 MW (exportriktning), löser tidigt onsdagsmorgon (6/9). Mycket knappt med nedregleringsbud för att hantera kraftöverskottet.

– Forsmark 1 snabbstoppades under onsdagen. Åter i drift under lördag förmiddag.
– Beordrad körning för Ryaverket föregående vecka i syfte att höja kapaciteter och avlasta nätet.
– Fortsatt relativt låg vind enligt prognos för vecka 37. (tisdag 12 sept är inte med, min kommentar)

– Nordbalt, HVDC-länk mellan elområde SE4 och Litauen, är ur drift. Planeras att tas i drift 15/9.
– Kraftigt reducerad kapacitet mellan elområde NO1 (Norge) och SE3 på grund av arbeten i Kilanda fram till 17/9. – — Mothandelsresurs Ryaverket tillgänglig för avlastning fram till 14/9.

– Kraftigt reducerad kapacitet mellan elområde SE1 och Finland mellan 14 augusti och 17 september på grund av förberedande arbeten inför nybyggnad av ledning.

– Sydvästlänken, som sträcker sig från Hallsberg i Närke till Hörby i Skåne, är ej i drift. Planerad driftsättning ena länken 15/9.

– Baltic Cable, HVDC-kabel mellan Sverige och Tyskland, är ur drift på grund av planerat underhåll på tysk sida.

Ja, det är inte lätt att förstå vad man betalar för. Vill man betala mindre kan man installera solceller och/eller köpa vindkraftsandelar, vilket jag har gjort.

Om man är intresserad av hur elmarknaden ser ut kan man veckoprenumerera på:
”Läget på elmarknaden.” Ges ut av Energimarknadsinspektionen www.ei.se

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.