Söndra och härska

För ett antal år sedan släppte Google resultatet av en mycket omfattande och omtalad studie vid namn Aristotle, där man undersökte vilka faktorer som är viktigast för att kunna skapa framgångsrika team. 

Även om undersökningen gjordes i en avgränsad miljö, finns det flera lärdomar man kan ta med sig från Googles erfarenheter.

Företagets chefer var länge övertygade om att bygga de bästa teamen, innebar att kombinera ”de bästa människorna”. 

Överraskande nog visade företagets undersökning att det inte verkade finnas någon särskild mix av personlighetstyper, personliga förmågor och erfarenheter som var bättre än någon annan. 

De mest framgångsrika teamen var inte beroende av vilka som ingick i gruppen. 

Den avgörande faktorn var istället hur personerna i gruppen agerade med varandra och den allra viktigaste komponenten för högpresterande team var en hög grad av psykologisk trygghet.

Psykologisk trygghet är en term inom psykologi och teamdynamik som syftar på en miljö där individer känner sig bekväma att vara sig själva, dela sina åsikter och idéer utan rädsla för negativa konsekvenser eller för att bli fördömda. 

Det handlar om att skapa en atmosfär där människor känner sig accepterade, respekterade och förtrogna nog att ta risker och bidra konstruktivt till gruppen eller sammanhanget de befinner sig i.

När det finns psykologisk trygghet inom en grupp eller organisation främjas öppen kommunikation, samarbete och kreativitet. 

Människor vågar utmana varandra, ifrågasätta idéer och komma med nya förslag utan rädsla för att bli nedtryckta eller ignoreras. 

Det skapar också en kultur där konflikter hanteras konstruktivt och där individer kan växa och lära sig av sina misstag utan att känna sig förnedrade eller hotade.

Forskning har visat att psykologisk trygghet är en viktig faktor för att främja produktivitet och innovation vilket i sin tur leder till bättre resultat och prestationer.

Slutsatser från Project Aristotle visar att när individer känner sig respekterade och hörsammade, ökar deras engagemang och samarbetsvilja. 

De blir mer benägna att dela sina kunskaper och erfarenheter, vilket ger en rikare diskussionsgrund och en djupare förståelse för problem och lösningar.

Googles undersökning visar att team som verkar i en psykologiskt trygg arbetsmiljö är mer innovativa och flexibla i sina tillvägagångssätt. Trygga team har också visat sig vara bättre rustade att hantera motgångar och konflikter konstruktivt.

När medarbetare känner sig psykologiskt trygga är de mer benägna att delta i diskussioner och dela sina åsikter och idéer vilket leder till ökad kreativitet.

I en miljö där människor inte bestraffas för att man lyfter problem eller svårigheter blir det lättare att identifiera och lösa problem tidigt. När människor känner att deras åsikter och insatser uppskattas och respekteras blir de mer motiverade att engagera sig och göra sitt bästa.

Det är värt att poängtera att psykologisk trygghet inte betyder att man aldrig får ha en konflikt, det handlar snarare om hur man bekräftar varandra i diskussioner, även när man tycker olika.

I ett organisationssammanhang är det lätt att se vinsterna med psykologisk trygghet, när medarbetare trivs och känner sig trygga på jobbet är de mindre benägna att lämna organisationen, vilket minskar kostnader och ansträngningar för att rekrytera och träna ny personal.

Medarbetare som känner sig trygga har en tendens att prestera bättre eftersom de vågar ta initiativ och ansvar för att nå sina mål och inte är begränsade av rädsla eller osäkerhet. 

Några konkreta fördelar med en psykologiskt trygg arbetsplats är bland annat:

Ökad delaktighet och kreativitet, bättre samarbete, förbättrad problemlösning, högre motivation, bättre prestationer.

Flera av de lärdomar som Google skaffat sig genom företagets undersökning, har ett allmängiltigt värde.

Sedan det senaste valet har vi i motsats till Googles lärdomar kunnat se mängder av exempel på hur politiska företrädare för Tidöregeringen, avhumaniserat och demoniserat vissa samhällsgrupper.

Regeringen har haft ett stort fokus på att lyfta fram vissa grupper som ”bättre än andra”, man har delat upp befolkningen på ett sätt där vissa grupper beskrivs som en tillgång medan andra beskrivs som en belastning.

Man har dessutom agerat på ett sätt som är alarmistiskt genom att måla ut vissa grupper som ett samhällshot vilket gjort att vissa grupper berövats alla former av trygghet. Högerkonservativa medier har hjälpt till att sprida dessa giftiga budskap.

Politikernas beteende har lett minskad sammanhållning, polarisering och ökad otrygghet, vilket fått stora konsekvenser för Sveriges befolkning.

Tidöregeringen har därmed agerat tvärt emot Googles slutsatser om hur man skapar en miljö som är optimal för utveckling.

Det är uppenbart att regeringen har valt att leda landet med hjälp av en destruktiv metod som brukar beskrivas som ”Söndra och härska”.

”Söndra och härska” är en strategi där en auktoritet, ledare eller en grupp manipulerar eller skapar splittring bland en annan grupp för att upprätthålla sin egen makt eller kontroll. 

Det finns flera nackdelar och negativa konsekvenser med denna strategi, bland annat:

Förtroendeförlust och missnöje: Att använda söndra och härska-taktik leder ofta till förtroendeförlust och ökad splittring bland de som manipuleras vilket bidrar till ökad misstänksamhet och gör det svårare för människor att samarbeta. 

Sämre resultat: Splittring och konflikter inom en grupp leder ofta till försämrad prestation och resultat, istället för att fokusera på gemensamma mål och uppgifter, slösas energi och resurser bort på interna konflikter och rivalitet.

Långsiktiga konsekvenser: Även om söndra och härska-taktiken kan ge kortsiktiga fördelar för den som använder den, kan dess långsiktiga konsekvenser vara mycket skadliga. En atmosfär av misstro och fiendskap kan skapas, vilket kan vara svårt att reparera och ha negativa effekter för möjligheter till utveckling.

Att manipulera och splittra en grupp för egen vinning är inte bara oetiskt utan också moraliskt felaktigt, det underminerar principer som rättvisa, respekt och samarbete.

Sammanfattningsvis är söndra och härska en destruktiv strategi som ofta resulterar i förtroendeförlust, minskad samarbetsvilja, sämre resultat och långsiktiga konsekvenser för alla inblandade parter. 

Om det finns någon som tvivlar på Tidölagets ambitioner kan man läsa rubriksättningen till en nyligen publicerad ledartext, hos en av Sveriges största mediaföreträdare för högerkonservativa värderingar (GP), rubriken lyder ”Det svenska inbördeskriget”.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.